När detta skrivs har ett par veckor gått sedan prinsessan Estelle, hertig- inna av Östergötland, kom till världen, och hennes dop förbereds som bäst. Det kan därför vara på sin plats med ett antal synpunkter kring några av de kungliga attribut vilka ska följa henne genom livet.

Prinsessans vapen tänkte jag lämna därhän denna gång – låt oss dock konstatera att skölden kommer att krönas med en prinslig krona. Det är nämligen på kronor jag tänkte koncentrera mig.

Rangkronor och andra

Vi skiljer mellan å ena sidan heraldiska rangkronor, å den andra de kronor avsedda för kungliga personer som verkligen finns i sinnevärlden, närmare bestämt i Skattkammaren på Stockholms slott. Det finns emellertid också likheter, eftersom de svenska furstliga rang- kronorna i viss utsträckning brukar framställas med de ”fysiska” kronornas utseende som bas, naturligtvis med olika hög grad av stilisering.

Den kungliga rangkronan, som används av konung och drottning och även på riksvapnet, på länsvapnen etc, bär drag av Erik XIV:s kungakrona från 1561, särskilt sådan som den ska ha sett ut vid sin tillkomst, innan byglarna trycktes ned. Därpå märks den kronprinsliga rangkronan, som förvisso inte har särskilt många likheter med det guldsmedsarbete från 1600-talet vilket begagnas som kronprinskrona; mer om detta nedan. En detalj i rangkronan binder dock denna till den ”fysiska” kronan, nämligen den ensamma vasen mitt fram på kronan (på den fysiska kronan även en mots- varande baktill), vilken skiljer denna rangkrona från den prinsliga eller hertigliga, vilken har fler, men mindre, vasar mellan spirorna.

Nämnda prins- eller hertigrangkrona, likadan för prins och prinsessa, slutligen har starka likheter både i tinkturer – där blått och guld dominerar – och på andra vis med de fyra ”fysiska” hertig-, arvfurste- eller prinskronor som tillverkades mellan 1771 och 1902, och även med prinsesskronorna i Skattkammaren, vilka framför skiljer sig från prinskronorna vad gäller storlek.

Hertigarnas kronor

Att kronorna har kallats hertigkronor beror förstås på att de två första av dem tillkom under Gustav III:s tid, då han också utnämnde sina bröder till hertigar av Södermanland respektive Östergötland, vilka sedan blev deras vanligaste titlar.

Arvfurste åter, var ända fram till 1980-talet den officiella titeln för svenska prinsar (utom kronprinsen) men är numera avskaffat och ersatt med just prins. (För att ytterligare kom- plicera saken: Det har även använts en helt ad hoc-mässig titel, kontaminationen ”arvprins”, varmed man tydligen avsåg den arvfurste som näst kronprinsen stod närmast tronen. Det var prins Gustaf Adolf, nuvarande konungens far, som inte sällan benämndes ”arvprins”.)

Ovannämnda förbistring hertig/arvfurste/ prins härovan är inte ointressant. En annan betydelseförskjutning har nämligen just nu skapat ett missförstånd som möjligen kan skapa en cause celèbre i samband med det kungliga dopet.

En artikel från TT:s featureavdelning Spektra cirkulerar i skrivande stund i pressen, och däri hävdas att det kommer att vara den svenska kronprinskronan som ska framställas vid prinsessan Estelles dop – detta eftersom prinsessan vore ”tronföljare”. ”Tronföljare” är en praktisk synonym till kronprins/kro- nprinsessa (ibland har det ju dessutom varit så, att tronföljaren inte burit kronprinstitel, till exempel den blivande Oskar II 1859-72 eller prins Bertil 1973-79). Men tydligen har missuppfattningen spritt sig att ”tronföljare” även skulle kunna vara den näst i följd till tronen berättigade (f.n. prinsessan Estelle) eller rent av alla som över huvud taget är med i tronföljden.

Inte med vid dopet

Men det vore helt fel att kronprinskronan ska vara med vid prinsessdopet. Denna krona har en alldeles egen historia, den satt från början som ett emblem på sedermera kung Karl X Gustavs så kallade arvfurstehatt (ännu en betydelseförskjutning) vid drottning Kristinas kröning 1650 och den har även i modern tid monterats på detta sätt igen, det förekom vid Kristinautställningen på Nationalmuseum på 1960-talet.

Kronan ger väl inte precis intryck av ren och enkel skönhet som till exempel Erik XIV:s krona, Lovisa Ulrikas drottningkrona eller hertig- och prinsesskronorna. Den är ett barn av sin tid, barocken, men att, som någon har gjort, kalla den ”ett monster av smaklöshet i guld och diamanter”, är ändå orättvist. Fram- för allt är det en fördel att den så skiljer ut sig från hertigkronorna och därigenom markerar kronprinsens/kronprinsessans försteg. Vi får verkligen hoppas att TT Spektra, och deras informanter, har visat sig vara fel ute. Någon gång i framtiden lär denna krona bli symbol för hertiginnan av Östergötland – men inte nu.

Kan vi lägga hugskottet med kronprinsk- rona vid prinsessdop till handlingarna som en tidningsanka, är det desto mer givande att diskutera vilken annan krona som bör ställas fram vid dopet – en prins/hertigkrona eller en prinsesskrona? Det ligger naturligtvis närmast till hands med det sistnämnda alternativet, det är ju en prinsessa som har fötts. När prinses-

san Madeleine döptes för 30 år sedan var den kvinnliga tronföljden redan införd, likväl var det en prinsesskrona som symboliserade hennes rang vid dopet. Därmed kunde man tycka att saken vore klar.

En ny kronsymbolik

Men låt oss tänka vidare! I och med den kvinnliga, fullt kognatiska, tronföljden har ju uppenbarligen kronprinskronan blivit ”köns- neutral”, för att nu använda ett i den allmänna debatten just nu frekvent uttryck. Är det då inte rimligt att även prins/hertigkronorna blir så?

Vi kan väl utgå ifrån att den nya tronföljden var just så ny vid det kungliga dopet 1982 att ingen närmare funderat över detta, därför be- höver det dopet inte ses som något prejudikat. Med detta nytänkande skulle vi kunna få ett schema för kronsymbolik och kronnärvaro (alltså ”fysiska” kronor, ej rangkronor) vid kungliga dop, bröllop, myndighetsceremonier etc som följer:
Kungakronan (Erik XIV:s) representerar konung eller regerande drottning

Drottningkronan (Lovisa Ulrikas) rep- resenterar drottning i betydelsen konungens gemål

Kronprinskronan representerar kronprins eller kronprinsessa i betydelsen tronföljare

Hertig/prinskrona representerar
a) prins i betydelsen drottnings gemål b) prins i tronföljden
c) prins gift med kronprinsessa eller annan prinsessa i tronföljden
d) prinsessa i tronföljden

Prinsesskrona representerar enbart ingift kronprinsessa eller prinsessa det vill säga gift med kronprins respektive tronföljdsberättigad prins.

Michael Bejke
Vapenbilden 90:2012