Sveriges rikssigill från 1436

Sveriges rikssigill från 1436

Året är 1436 och det svenska upproret mot unionskungen har lyckats. Erik av Pommern var avsatt och riksrådet styr landet. För att kunna verkställa ett rådsbeslut och göra det rättsligt bindande krävs nu en sigillstamp.

På Historiska museet i Stockholm finns den sigillstamp (stämpel), den så kallade Riksklämman, som det svenska riksrådet lät tillverka efter kung Erik av Pommerns avsättning. Den är tillverkad av silver, är 9,1 cm i diameter och 0,4 cm tjock. Den graverade bilden föreställer S:t Erik, Sveriges skyddshelgon. Helgonet är klädd som en riddare från 1400-talets början med pansarrustning över en brynjedräkt. Till vänster om S:t Erik finns en sköld med det svenska riksvapnet, tre kronor, som helgonet håller i sin ena hand. I den andra handen håller S:t Erik en vimpelliknade fana, ”Sankt Eriks banér”, som fladdrar ut bakom hans huvud.

Mittbilden omges av en båge med liljeornament (mönster), där den latinska texten lyder: Sigillum regni Svecie. Sanctus ericus svecorum gothorum rex . Översatt till svenska:Sveriges rikes sigill. Den helige Erik, svears och götars konung.” På baksidan finns ett handtag i form av av stiliserade blad. Handtaget går att fälla upp, när sigillet används.

Jesper Wasling