Sigill och vapen vid nordiska lärosäten, del 2

Våra akademiers sigill och vapensköldar var temat för den IX Nordiska kongressen. Här är Sami Nahas intryck om kongressens andra dag.
Yens Wahlgrens artikel om kongressen första dag finns att läsa här.

Heraldik används ej i någon större utsträckning. Det är de nyare högskolorna som begagnar sig av vapensköldar som symbol: Högskolan i Skövde, Högskolan i Borås samt Försvarshögskolan samt Norges och Danmarks försvarshögskolor. De äldre universiteten i Uppsala och Lund samt det i Oslo
och Göteborg använder sig av sigill vilket även de svenska akademierna gör. Andra universitet/högskolor använder sig av symboler som liknar sigill: som Malmö, Karlstad, Bifrost samt Reykjavik.

Som bildinnehåll i de olika symbolerna används monogram, symboler för kunskap (träd/bok), klokhetens uggla, lager, fackla, antika byggnader, bokstäver samt diverse ämnessymboler. I tillägg till en gemensam symbol för respektive

universitet/högskola har vissa utbildningsplatser antagit symboler för ingående fakulteterna: Helmstedt, Köningsberg, Uppsala, Lund, Greifswald, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Köpenhamns universitets symboler

Nils G. Bartholdy tog vid och redogjorde för Köpenhamns universitets symboler. Det äldsta sigillet, med avtryck från 1531, består av S:t Peter med nycklar samt en ros under. Det ersattes 1537 av ett sigill med kungen i halvfigur med äpple och spira samt under honom en krönt vapensköld delad med de danska lejonen, förkortade, samt det norska lejonet. Sigillet ritades om 1770 utan förkortning. Efter förlusten av Norge togs referensen till landet bort. Universitets fakulteter har fört sigill med förkortade kungavapen, till exempel med enbart framdelen av lejonen eller lindormen utan bakdel. Dessa sigill förstördes 1807 och nya gjordes.
Universitetets bibliotek har fört ett förkortat kungavapen där de danska lejonen saknat underdel och utan hjärtan och där även det norska lejonet saknat underdel.

Förmiddagen avslutades med John Peter Collett som beskrev Oslo universitets sigill. Universitet, som grundades 1811, valde att ej ha det kombinerade dansk-norska vapnet som ett element i sigillet, som Köpenhamns universitet har.
Detta då man generellt önskade norska vapen för organisationer med jurisdiktion enbart i Norge. Nu valde man att ej ha någon vapensköld alls som del av sigillet. Monogram eller bild för den danske kungliga grundaren eller för den sittande svensknorske kungen var heller inte aktuellt. Som motiv valdes 1829 Apollon med en niosträngad lyra, anspelande på de nio muserna. Valet blev alltså en allmäneuropeisk symbol istället för en nationell.

En eftermiddag med bredd

Eftermiddagens session inleddes med John Strömberg som tog oss med till de finska studentnationernas nyttjande av symboler. Den äldsta nationen, Nylands, bildades 1643 och en del av utvecklingen fram till dagens 15 nationer beskrevs.
I äldre tid prydde Smålands nations matrikel av landskapsvapnet men annars var vapenanvändning ej allmänt förekommande. 1848 användes fanor för första gången på vårfesten efter inspiration från Uppsala. Som symbol användes landskapsvapnet med lagerkrans omkring. Andra motiv förekommer, tex delades Österbottens nation i en nordlig och en sydlig del där den förra tog ett vapen baserat på Österbottens regementes vapen.
Den sydliga delades sedermera i en svenskspråkig och en finskspråkig del där den förra tog en svart vase på gyllene botten. Heraldik förekommer även i nationshusen som smyckas av stads- och landskapsvapen.

Kaare Seeberg Sidselrud beskrev därefter symbolerna hos studentföreningarna vid Oslo universitet. En studentuniform antogs efter önskan
hos studenterna, vilken dock ej var önskad av universitetet, och en studentmössa började 1852. Fanorna var nationsfanor med en mittrondell belagd med Apollons lyra och stjärna. Kvinnor i Köpenhamn tillverkade även de fanor till studenterna 1862 med Oden som motiv till Uppsala, Frej till Lund, Tor till Oslo samt Heimdal till Köpenhamn.

Vapenboken för Det Ridderlige Akademi i Köpenhamn samt Sorö akademis vapenbok beskrevs av Ronny Andersen. Båda akademierna startades under 1600-talet och deras verksamhet slutade under 1700-talet. Den förra stöttade studenter, även icke-adliga, som skulle åka utomlands för att studera. Akademin har två matriklar med 92 respektive 118 vapenteckningar. Sorö akademi har en vapenbok med 156 vapenmålningar. Henrik Norinder avslutade konferensen med Lunds nationsheraldik. Det finns 13 studentnationer verksamma och ett antal som ej längre existerar.

Heraldiskt intressant är att Kalmars nation för länets vapen krönt av en egenkomponerad krona istället för den kungliga. Sydskånska nationen har ett vapen baserat på Ystads gamla vapen men med en svensk grip istället för ett danskt lejon och med omkastade tinkturer. Användningen av nationsband och medaljer beskrevs även.

Jubileumsbankett avslutade konferensen

Lunds studenters fanborg med universitetets standar samt nationsfanorna där deltagande heraldiska föreningar fanor följde med konferensdeltagarna.
Målet var Grand hotel och en jubileumsbankett för att fira Societas Heraldica Lundensis 10-årsjubileum.

Sami Nahas

Du kanske även gillar ...