Sigill och vapen vid nordiska lärosäten, del 1

Fanborg utanför Grand hotel i Lund. Foto: Carl-Thomas von Christierson

Detta är del 1 av reflektionerna från den IX Nordiska kongressen som hölls i Lund 25-28 maj 2017.
Del 2, som är skriven av Sami Nahas, finns publicerad i Vapenbilden nr 112:2017 och tar upp konferensens andra dag. 

Konferensens största överraskning kom strax efter att Peter Kurrild-Klitsgaard, ordförande för Societas Heraldica Scandinavia, högtidligt förklarat den IX Nordiska Heraldiska Konferensen öppnad med ett slag av häroldstaven. Eftersom konferensen arrangerades i samarbete med Lunds universitet och juridiska fakulteten som en del av universitets 350-årsjubileum hade arrangörerna förmått universitetet att tilldela alla konferensdeltagarna Lunds universitets jubileumsmedalj! Medaljen tilldelas främst anställda och studenter vid universitetet, men kan även tilldelas de som aktivt deltar i jubileumsfestligheterna.

Medaljen är framtagen av skulptören Ernst Nordin, som också formgivit de nya svenska mynten. Medaljens frånsida är universitetets sigill och åtsidan avbildar en magnolia, som en symbol för ”den ystra och studentikosa våryran i Lund”, Minervas uggla för lärdom och en stiliserad bild av universitetsbyggnaden på jordglobens norra del, symboliserande universitetets internationella betydelse.
Denna oväntade medaljtilldelning räddade kvällen för en del konferensdeltagare som slapp gå ”nakna” på konferensmiddagen.

Ceremonierna vid svenska universitet

Förmiddagen inleddes med ett pass på engelska där Adrian Ailes, Bristol University, och Gabriel Meyer, Universität Heidelberg, gav en grundlig introduktion till medeltida universitetssigill och akademisk heraldik i Storbritannien respektive södra Tyskland. Adrian Ailes talade om ”Early heraldic seals of corporate bodies” och Gabriel Mayer om ”The origins of, symbols in and use of the first coat of arms of universities in south west Germany”.

Gabriel Mayer konstaterade att den akademiska heraldiken är ett till stora delar outforskat ämne och citerade arkivarien vid universitetet i Wien, Frans Gall (1953-82):

”Like heraldry lives only in the shadows among the children of the muse Clio, it has a stepchild of its own too: academic heraldry. This section is skipped in handbooks or is banished to the chapter of imaginary arms by a complete misjudgement of the historical facts.”

Förhoppningsvis har den IX Nordiska Heraldiska Konferensen kastat lite mer ljus över akademisk heraldik och kan bli en ansats till vidare studier.

Förmiddagen sammanfattades med en inledande reflektion av professor Kjell Å Modéer och därefter en diskussion.

Eftermiddagen inleddes på latin. Promotionshärolden och fil. dr Cajsa Sjöbergs presentation, De akademiska symbolernas historia och ceremoniella funktion, hölls inledningsvis på latin då Cajsa Sjöberg citerade den latinska promoveringsceremoni som Lunds universitet fortfarande har kvar. En ceremoni som är snarlik de första promoveringsceremonier som används vid universiteten i Paris och Bologna på 1200-talet. Fortfarande används många av de ursprungliga insignierna i riten som bevisar doktorsvärdigheten, såsom diplom, ring, hatt, uppstigande i katedern i Lund, medan andra är borta till exempel värjan och boken.

Nästa föredragshållare, Uppsalas akademiintendent Per Ström, vidgade ämnet med Symbolbruket i ceremonierna vid olika nordiska universitet, från den första svenska promoveringen i år 1600 i Uppsala till det moderna samarbetsorganet ”Svenska Akademiska högtidskonventet” över ceremonierna vid Åbo Akademin som stammar från de svenska akademiska traditionerna, men som sattes i ”frysskåpet” 1809 och därför numera skiljer sig i vissa delar.
Fredrik Tersmeden, arkivarie vid Lunds universitet, avslutade fredagen med sitt föredrag Något om sigill, vapen och andra visuella symboler i det akademiska Lund, där han också ställde upp en hypotes.

Regel: Universitet har vapen
Undantag: Svenska universitet. Svenska universitet har sigill.

Det konstaterades att detta stämmer i stort, undantagen är Högskolan i Skövde och högskolan i Borås och faktiskt också Uppsala universitet som har ett vapen även om sigillet är mer känt och är det som används.

Fredrik Tersmeden berörde också ett ämne som återkommit under dagen i olika omgångar – logotypiseringen av sigill och vapen. Exemplet var Lunds universitets sigill från 1666 som i slutet av 1990-talet höll på att bli en logotyp, men som stoppades av protester av såväl studenter som anställda.

 

Yens Wahlgren

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. 22 januari, 2018

    […] Våra akademiers sigill och vapensköldar var temat för den IX Nordiska kongressen. Här är Sami Nahas intryck om kongressens andra dag. Yens Wahlgrens artikel om kongressen första dag finns att läsa här. […]