Sällskapet LS i Göteborg vapen, från 1994, med det
skämtsamma valspråket Vinum Portocalense trade
(Pass the port). Teckning: Davor Zovko
Till vapnet kan man lägga sitt valspråk, eller motto som det också heter. Valspråk används när man vill uttrycka en åsikt, en tanke eller idé som man tycker representerar en själv eller ens släkt.
Bruket är relativt ovanligt i svensk heraldik men har på senare år slagit igenom vid skapandet av nya vapen. Bland svenska adelsätter är valspråk inte lika vanligt som i Storbritannien, men det förekommer. Vanligare är ändå att enskilda adelsmän har haft ett personligt valspråk.
Det första svenska valspråket utanför kungahuset var ståthållaren Johan Jöransson Rosenhanes (1571–1624) Mature et consulto (I rätt tid och efter övervägande). Det äldsta kända valspråket för en ofrälse är kyrkoherden Theodorius Pauli från 1645. Det finns på hans sigill som användes vid undertecknandet av ett beslut vid riksdagen i Halmstad.
Enskilt eller kollektivt. Valspråket kan vara personligt eller gemensamt för en hel släkt eller en sammanslutning. Ett valspråk tillsammans med ett märke bildar en devis. Valspråket skrivs på ett band som läggs under skölden. Man kan också lägga det i höjd med hjälmprydnaden, särskilt om det är korta och distinkta utrop, som Hamiltons Through. Det kallas då stridsrop.
Välj språk. Ett motto behöver inte vara unikt och inte heller på klassisk grekiska eller latin. Svenska och fornsvenska går lika bra. Däremot bör andra språk undvikas såvida det inte är ens hemspråk eller ett fornspråk från hembygden.
Jesper Wasling
Registrera ditt vapen i Svenskt Vapenregister
