Nu avskaffas straff vid brott mot lagen om skydd för vapen. Det föreslår en statlig utredning.
I utredningen Vad bör straffas? (SOU 2013:38), som presenterades under sommaren, föreslås flera åtgärder för att begränsa användningen av straffrätt bland annat genom avkriminalisering eller så kallad depenalisering.
Den senare formen, som i utredningen också benämns sanktionsväxling, innebär att den straffrättsliga sanktionen (fängelse eller böter) tas bort och ersätts med en administrativ sanktionsavgift som beslutas om direkt av berörd myndighet i stället för att dömas ut vid domstol.
Utredningen utpekar det immaterialrättsliga området som väl lämpat för användande av andra sanktioner än straff. Redan idag används med framgång civilrättsliga sanktioner, till exempel vite, på området och behovet av en straffsanktion får anses begränsad.
Utredningen menar att sanktioner i form av till exempel skadestånd eller utfärdande av förbud vid vite kan vara mer effektiva än dagens straffreglering och föreslår därför att straffbestämmelserna i lagen ska tas bort.
I stället införs enligt förslaget en bestämmelse om rätt till ersättning för den vars beteckning kränkts samt möjligheter till vite.
Ett skydd för offentliga vapen
I lagen stadgas bland annat förbud mot att använda statsvapen, statsflagga eller annat statligt emblem i näringsverksamhet utan tillstånd. Även kommunala vapen som är registrerat skyddas liksom FN:s namn och emblem. Överträdelser bestraffas med böter.
Lagens straffbestämmelse tillämpas dock mycket sällan; under åren 2006-2010 inte alls. Bakgrunden till regleringen finns i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten från 1883 (och som Sverige tillträdde 1885) samt senare tillkomna ändringar. Pariskonventionens skydd är dock inte av straffrättslig karaktär utan kraven som uppställs handlar bland annat om att registrering ska vägras eller ogiltigförklaras.
Lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar uppmärksammades i Vapenbilden på sidan 19 i nr 91:2012.