Det stora svenska riksvapnet består av en sammanställning av det gamla Folkungavapnet, Bjälbovapnet (i blått ett gyllene lejon över tre silverströmmar) och tre kronor (i blått tre gyllene kronor). Varifrån Folkungavapnet, Bjälbovapnet härstammar är välkänt, men var kommer kronorna ifrån, och hur kom de in i riksvapnet?

Den första svenska kung som bevisligen använde tre kronor-vapnet i den nuvarande uppställningen var Albrekt av Mecklenburg (1363–1389). Ett sigill från 1364 visar en sköld med tre kronor. Under lång tid har forskarna också varit eniga om att han införde vapnet som svensk riks- och kungasymbol när han valdes till kung. Vapnet skulle enligt denna teori vara en variant av det gamla mecklenburgska vapnet,  ett krönt tjurhuvud. Teorin har dock kritiserats för sin långsökthet. Någon liknande vapenutveckling har inte ägt rum i andra länder, och det är inte troligt att ett krönt tjurhuvud skulle ha utvecklats till tre kronor. Dessutom med delvis förändrade tinkturer (Mecklenburgs tjur är svart med en krona av guld på ett fält av guld).

En mer trolig utveckling går tillbaka till 1250-talet, då Bjälboätten kom till makten. Mynt och sigill från denna ätt har ofta ett antal kronor (1–3 stycken) som motiv. Antalet varierar mellan olika mynttyper, och deras inbördes placering är inte fastställd. Magnus Ladulås (1275–1290) har kronor i sitt sigill, men inte i sin vapensköld. Magnus Eriksson har kronor på sina mynt, men inte heller han i sin sköld.
https://numismatik.se/2artiklar/Penningar-995-1363.php
Kronor finns redan tidigare i svensk heraldik,  både på mynt och i sigill. Det är då Erikska ätten som har krönta lejon och en krona i vissa mynt. Aldrig tre.  Å andra sidan var den tidiga heraldiken inte heller fixerad vid ett bestämt antal tecken, så det är inget absolut bevis. Om det passade kunde antalet variera från ett bestrött fält till en treenighet. Vi kan se detta i det franska vapnets utveckling och sannolikt samma fenomen syns hos de svenska sjöbladsätterna.
Valdemar Birgersson av Bjälbo-ätten ärvde kronan från sin morbror Erik Eriksson av Erikska ätten. Han förde också samma vapen som sin mamma och morbror, med krönta leoparder. När han 1275 avsattes av sin bror Magnus Ladulås tvingades han även ta av kronorna från sina lejons huvuden men han fortsatte använda mammas vapen medan hans bror Magnus använde deras pappas vapen, men nu med ett krönt lejon. Det krönta lejonet tycks signalera kungavärdighet.

Ett fynd i Avignon

När diskussionerna under första tredjedelen av 1300-talet var som intensivast om ytterligare ett korståg mot det Heliga landet, samlade påven till ett internationellt kristet möte. Kulmen var ett stort toppmöte där alla europeiska kungar samlades tillsammans med de viktigaste kardinalerna. Mötet skulle äga rum i påvens dåvarande residensstad, Avignon. Påven hade dock ännu inte hunnit bygga sitt palats utan lånade kardinalen av Bayonnes palats. Av någon anledning blev mötet inte så storslaget som man hoppats; endast ett fåtal kungar kom, de flesta nöjde sig med att skicka ombud.

I slutet av 1970-talet pågick en renovering av det palats i Avignon som en gång tillhört kardinalen av Bayonne. Under restaureringen framkom ett trettiotal sköldar som var målade på väggen i en stor sal. De identifierades snabbt: varannan tillhörde en kung, varannan en kardinal. Bland dessa sköldar fanns ett vapen som inte kunde beläggas bland samtida kungavapen. Det var en tre kronor-sköld, placerad som nummer tio i rangordningen över kungarna,  en plats som då väl motsvarade Sveriges position i Europa. Bortsett från Sverige fanns vid denna tidpunkt ingen annan som kan komma i fråga som innehavare av skölden. Att inte Bjälbovapnet användes, vilket annars var brukligt för svenska kungar, tolkas som att tre kronor-vapnet redan då var erkänt som svensk rikssymbol, särskilt för ett ombud när kungen själv inte kunde närvara. Fyndet visar att de kronor som förekom på mynten 50–75 år tidigare redan var erkända symboler för kungamakten. Men vi vet inte om kung Magnus Eriksson själv någonsin använde denna sköld. Vi kan inte heller med 100 procent säkerhet säga att det är Sverige som avses, men det är den troligaste tolkningen.

Tre kronor som symbol för unionen

Andra händelser i historien tyder på att tre kronor-vapnet är en äldre symbol än man tidigare trott. Drottning Margareta började genast använda det efter sin seger över Albrekt. Om tre kronor hade varit Albrekts personliga uppfinning skulle knappast Margareta ha tagit det i bruk. Det skulle i så fall innebära att hon erkände honom som rättmätig svensk kung. Hon använde till exempel inte Bjälboättens vapen, trots att hennes son tillhörde den släkten, och inte heller Mecklenburgs vapen, det som Albrekt förde innan han blev svensk kung.

Enligt vissa forskare tyder mycket på att en variant av tre kronor, med röd i stället för blå sköld, var tänkt att bli unionens vapen. Några avbildningar från Erik av Pommerns tid antyder detta, men vi vet inte om hans tre kronor-sigill syftar på en röd eller blå sköld. Den färguppgiften tillkom långt senare. Kanske – men det vet vi inte – blev Tre kronor aldrig hela unionens vapen för att unionen aldrig blev den samlande enhet många hade hoppats på. Eller så var tre kronor inte alls tänkt att bli en symbol för unionen. Unionen bröt i alla fall mer eller mindre samman efter Engelbrektsupproret 1436, då kung Erik störtades. Vi vet dock att Erik på 1420-talet införde en korsflagga med färgerna gult och rött.

Engelbrekt och Karl Knutsson

När Erik av Pommern fördrevs som kung över Sverige skapades ett nytt rikssigill för riket. Bilden visar en kung klädd i rustning – Erik den helige – vars sköld bär tre kronor. Symbolen Tre kronor betraktades då som Sveriges eget vapen. Ett så tydligt ställningstagande för tre kronor-symbolen tyder på att dess historia är äldre än 1364, då kung Albrekt första gången använde sitt nya sigill, och att symbolen inte heller förknippades med unionen som övergripande enhet.

Efter Engelbrekt blev Karl Knutsson Bonde den dominerande gestalten i Sverige. Under tre perioder var han också kung. När han 1448 blev kung för första gången skapade han grunden till dagens stora riksvapen. I det förekommer både tre kronor och Bjälbovapnet. Att tre kronor togs in i riksvapnets första och fjärde fält visar att de under 1400-talet uppfattades som huvudsymbolen för Sverige. När kung Karl även blev regent över Norge lät han det norska lejonet ersätta Bjälbovapnet. Tre kronor-vapnet var alltså förstavalet som rikssymbol.

Dick Harrison har en annan åsikt om Tre kronors uppkomst, som han berättar om här, där han också kritiserar oss.
https://sverigesradio.se/play/avsnitt/2609709#862

PS. Artikeln är språkligt rättat eftersom den faktiskt var riktigt dåligt skriven. Nu är den bättre.