Skölden beskrivs i följande ordning:
Kluven, – i guld vari tre stolpvis ställda röda sköldar, – vardera belagd med en
krona av guld, – och rött, – vari ett svärd, – besatt med fyra eklöv, – allt av guld.
Notera att alla element är underförstått svävande, kronorna öppna och svärdet har spetsen uppåt (annars kallas det störtat). Eklövens placering bestäms av konstnären. Teckning: Ronny Andersen
Ett heraldiskt vapen definieras av den skriftliga vapenbeskrivningen, den så kallade blasoneringen. Denna har utvecklats från behovet att så exakt och kortfattat som möjligt beskriva hur skölden ska avbildas.
En blasonering ska läsas bokstavligt och följas till punkt och pricka och får därför inte vara tvetydig eller luddigt formulerad. Man måste se till att vapnets idé inte kan missförstås.
Koncis. En blasonering bör inte innehålla överflödig information. Den ska om möjligt lämna utrymme för konstnärlig frihet i framställningen och inte detaljstyra i onödan, såvida detta inte är motiverat av vapnets symbolik. Ofta faller det sig naturligt var man ska dra gränsen men ibland kräver det en närmare analys. Bildsviten på sidan 6 visar hur en blasonering kan ge upphov till fem tolkningar, alla lika rätt.
Skölden beskrivs i följande ordning:
Styckad, – i svart, – vari en femuddig stjärna, – och silver, – vari ett mantuanskt kors, – allt av motsatta tinkturer.
Notera att stjärnan underförstått är svävande och med spetsen uppåt, samt att korset underförstått är svävande (annars kallas det genomgående). Teckning: Ronny Andersen
Underförstått. För att befrämja kortfattade blasoneringar har det under historiens lopp vuxit fram en praxis för vad som är underförstått om inget annat sägs. Till exempel avbildas alla bilder svävande i skölden; djur uppresta och vända mot dexter; människor uppresta vända mot betraktaren; vapen med spetsen uppåt och eggen mot dexter; växter svävande med frilagda rötter; kronor öppna och så vidare.
Rätt ordning. När man skriver respektive läser en blasonering är ordningsföljden informationsbärande och följer, om man inte anger något annat, denna (se nedan).
Ordningsföljd
- Från sköldens övre kant och nedåt
- Från dexter till sinister
- Ett fält (eller grupp av fält) i taget
- Från sköldytan och utåt, lager för lager
Denna ordningsföljd är underförstådd och i ovanstående exempel skriver man därför inte uttryckligen övre styckningshälften på sinister sida när man menar det svarta fältet. Detta fält pekas ut genom sin placering i ordningsföljden. Däremot kan man givetvis utgå från ett objekt mitt i vapnet och sedan ange övriga beståndsdelar relativt detta, men då måste man explicit precisera deras placering genom att använda utryck som ovan åtföljt av eller på ömse sidor flankerat av. Har vapnet flera fält börjar man i övre vänster hörn. De två sköldarna ovan visar i vilken ordning blasoneringen skrivs.
Våga försöka. Det krävs en del förkunskaper för att formulera en exakt blasonering, men detta bör inte hindra en nybörjare från att försöka. Innan man lärt sig terminologin ordentligt får man skriva så gott man kan. Genom att konsultera heraldisk litteratur eller kunniga heraldiker kan blasoneringen sedan finslipas.
Henric Åsklund
Registrera ditt vapen i Svenskt Vapenregister
