Vem är vem i heraldiken efter 1945

Urvalet är generöst. Huvudregeln är att hellre ta med några för många än tvärtom. Det har alltså inte alltid krävts mycket för att komma med på listan.

Orsaken är att vi vill visa upp att heraldiken skapas av många tillsammans, snarare än att några få bestämmer allt. Dessutom ser vi det hela som en form av belöning för dem som varit med och arbetat för heraldiken. Vi värderar konstnärer, teoretiker/forskare och aktiva föreningsmänniskor/tjänstemän lika högt.

I de fall uppgifterna inte är sammanförda ur offentliga källor som tryckt litteratur, Libris, Wikipedia eller andra publikationer är de meddelade av personerna själva.

Vi har inte gjort någon vetenskaplig genomgång eller gallring. Därför är några biografier oväntat korta medan andra är långa. Vi tar därför tacksamt emot all information vi kan få.

Ursprungligen var denna artikel publicerad på Gröna Stubben och skriven av Magnus Bäckmark. Den har sedan dess kraftigt byggts på av vår redaktion.
Innehållet uppdateras av ideella krafter. Ser du något som behöver kompletteras så kontakta oss i styrelsen: styrelsen@heraldik.se

A

Aiff, Thorleif

Verksam som träbildhuggare i Tibro, med heraldiska motiv som specialitet.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2015

Andersson, Daniel G

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Svenska heraldiska föreningen några år under 00-talet, bland annat i skriftseriens redaktion

Andersson, Per

Författare till ”Svensk heraldik” där han som förste moderne författare sedan Arvid Berghman tar upp ämnet heraldik på ett enkelt men lärorikt sätt.  Har efter det gett gett ut flera andra skrifter om heraldik och flaggor på det egna förlaget Draking.
Per har också bidragit till att skapa flera församlingsvapen samt släktforskat bland annat Långarydssläkten.

Utgivning
  • Svensk heraldik (1989)
  • Heraldiska vapen i Sverige (1989)
  • Heraldik – läran om vapenmärken (1993), ”
  • Svensk vapenbok (1994)
  • Östgötsk vapenbok (1998)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2013

Anrep-Bjurling, Jan

Artikelförfattare i Heraldisk tidsskrift samt Släkt&Hävd.

Apelstig, Ingemar


Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1976-2003 (varav ordförande 1988-02).
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2004
  • SHF:s hedersordförande 2004.

Arnell, Jonas

WIKIPEDIA: Svensk faleristiker och heraldiker. Han är sedan 1 januari 2023 ordenshärold vid Kungl. Maj:ts Ordendessförinnan ordensamanuens 2018–2022 och har varit Sveriges televisions expert på området under de senaste årens bröllop, dop och begravningar.
Har uppdrag för Kunglig Majestäts Orden.

Arnell-Szurkos är sedan 1990 engagerad i faleristik, sedan 1998 som faleristisk skribent och föreläsare i Sverige och utomlands. En aspekt har handlat om att framhålla och understödja äkta riddarordnar, ett arbete för vilket Arnell-Szurkos erhållit flera utmärkelser.

År 1999 initierade Arnell-Szurkos en lobbykampanj via e-post till alla riksdagens ledamöter om att riva upp ordensreformen, vilket ledde till att Kristdemokraterna för första gången motionerade i frågan och bidrog till att han anställdes vid Kristdemokraternas riksdagskansli året efter. Under 2017 var han en av tre initiativtagare till Svenska Faleristiska Föreningen.

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Svenska Heraldiska föreningen som ordensansvarig  02-08 och medlem i Vapenbildens redaktion 2008–2013
  • Medlem av Internationella kommissionen för riddarordnar, ICOC
  • Ledamot av Kungliga Sällskapet Pro Patria
Utgivning
  • Artikel ”Ordensväsendet genom historien och idag”. Acta Locumtenentiae Sueciae Ordinis Equestris sancte Sepulchri Hierosolymitani (Stockholm: Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden): sid. 35–39.  (2013)
  • Artikel (2006). ”Order of the Seraphim”; ”Order of the Sword”; ”Order of the Polar Star”; ”Order of Vasa”. i Stair Sainty, Guy & Heydel-Mankoo, Rafal. World Orders of Knighthood and Merit, vol. I. Burke’s Peerage. sid. 373-379, 505-509, 510-514, 515-520. (2006)
  • Artikel ”Order of Charles XIII”; ”Vadstena Noble Maiden Diocese”; ”Grand Order of the Amaranth”; ”Order of Innocence”. i Stair Sainty, Guy & Heydel-Mankoo, Rafal. World Orders of Knighthood and Merit, vol. II. Burke’s Peerage. sid. 1744-1747, 1809. (2006)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Arnell-Szurkos

Arosilta, Marko

Arosilta var under sin tid som styrelsemedlem, och flera år därefter, den huvudsaklige arrangören av föreningens utåtriktade aktiviteter som medeltidsmarknader, släktforskardagar och motsvarande.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2010-2014

Asker, Martin

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Sockenheraldiska institutet, 2007-12
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 2005-09
  • En av grundarna av Värmlands heraldiska sällskap

B

Bager, Einar
(1887-1990)
Forskare om Malmös historia där han publicerat en del om ofrälse malmöborgares sigill från 1600- och 1700-talen. Av detta kan nämnas ”Sigillen berätta” i Sydsvenska Dagbladet Snällposten nr 331, 1932, och ”Borgerliga sigill. En axplockning från handlingar i Malmö stadsarkiv” i Personhistorisk Tidskrift 1934.

Bede, Stefan

Som heraldiker har han sig framför allt gjort sig känd som den som pedagogiskt och humoristiskt kan förklara heraldikens regelverk för en bred allmänhet och i rollen som kommunikationsansvarig för SHF har han flertal gånger fört fram föreningens kritik mot missbruk av heraldik inom offentliga myndigheter, ex Gotlandsaffären med tsarkronan 2022.
Assistent vid den internationella kongressen i Uppsala 1992. Medförfattare till ”Heraldik för nybörjare” (2005) och formgivare av ”Medeltidens härold” (2008).

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1993-22 (bland annat vice ordförande och kommunikationsansvarig).
  • Grundade Borås heraldiska förening 1990, tillsammans med Magnus Persson och Jesper Wasling.
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2017.

Beerståhl, Nils Fredrik

(1935 – 2014)
Genealog som tog filosofie licentiat i historia. Därefter var han under många år verksam som antikvarie vid Västergötlands museum i Skara och därefter bland annat intendent vid Falbygdens museum i Falköping.
Läs mer på Wikipedia.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem Svenska heraldiska föreningen 1981-85
Utgivning

Beerståhl har skrivit flera verk om framför allt heraldik och genealogi  i Västergötland, exempelvis:

  • Kring två epitafier i Kinneveds kyrka (1963)
  • Falköpings kyrkas gravstenar (1966)
  • Västergötlands porträttgravstenar under renässans och barock (1969)
  • Sörby kyrka (1981)
  • Näshultasonen Jacob Jonas Björnståhl: två uppsatser (1989)
  • Två begravningsvapen i Vättlösa kyrka (1996)Beerståhl har även författat lokalhistorisk och genealogisk litteratur och verkat som artikelförfattare i Släktforskarnas årsbok, Släkt & hävd, Vapenbilden mm.
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003

Berghman, Arvid

(1897-1961) Svensk heraldiker och försäkringstjänsteman.

WIKIPEDIA: Berghman är sannolikt den person i Sverige som mest bidragit till heraldikens renässans i modern tid. Även om han till yrket gjorde karriär som försäkringstjänsteman var det heraldiken som var hans passion. Han knöts 1932 till Riksheraldikerämbetet som amanuens 1932 och slutligen som notarie fram till 1949. Under sin tid där tog han initiativ till serien Meddelanden från Riksheraldikerämbetet, som kom ut med tio häften 1933-45, och samma ämbetes skriftserie, vilken endast kom att utgöras av hans egna verk.

Vid 1920-talets slut började han att intressera sig för heraldik och kom snart att skriva om ämnet i tidningar och tidskrifter. År 1938 utkom hans första heraldiska bok, nämligen Heraldiskt vademecum (ny upplaga 1987) och 1958 Bibligraphie héraldique suédoise i den spanska tidskriften Hildalaguia. År 1932 blev han – utan att lämna sin anställning som försäkringstjänsteman – amanuens vid Riksheraldikerämbetet och några år senare kanslist vid Kungl. Maj:ts orden. År 1945 utnämnde kungen honom till titulär hovkamrerare.

Berghman utgav två vapenböcker, Svenska borgerliga släktvapen (kopparstick, 1939) och Borgerlig vapenrulla (1950), där äldre och nyantagna icke-adliga släktvapen publicerades. Böckerna räknas som föregångare till Skandinavisk vapenrulla och Svenskt Vapenregister. År 1944 publicerade han en historisk utredning om Dynastien Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet. Barnboken Heraldisk bilderbok tillägnad H.K.H. Kronprins Carl Gustaf utgav han 1951 då den blivande kungen var fem år gammal. Han verkade också själv som heraldisk tecknare. När Académie Internationale d’Héraldique bildades 1949 invaldes Berghman omgående. År 1949 utgav han i riksheraldikerämbetets skriftserie boken Nordiska riddareordnar och dekorationer.

Berghman hade ett stort intresse för exlibris och utgav flera skrifter i detta ämne, bland annat mest omfattande svenska skriften på området, Exlibris. En bok om bokägarmärken, utgiven 1957 på Allhems Förlag. En omfattande utredning gjordes av honom för utställningskatalogen Kungliga och furstliga exlibris, som utgavs av Kungliga biblioteket 1955.

Han fick ett stort inflytande på heraldikens utveckling, bland annat som mentor för de heraldiska konstnärerna Sven Sköld och Bengt Olof Kälde. På många sätt blev han också en banbrytare för ämnets popularisering.

Genom makarna Berghmans testamente inrättades Arvid och Alice Berghmans heraldiska stiftelse, som förvaltas av Kungliga Biblioteket.

Föreningsengagemang
  • Medlem i Académie Internationale d’Héraldique 1949-
  • Berghman tog initiativ till bildandet av Svenska exlibrisföreningen 1934
Utgivning
  • Exlibris – några ord om bruket av bokägaremärken (1936)
  • Heraldiskt vademecum (1938 & 1987)
  • Bibligraphie héraldique suédoise (1958)
  • Svenska borgerliga släktvapen (1939)
  • Borgerlig vapenrulla (1950)
  • Heraldisk bilderbok (1951)
  • Exlibris – en bok om bokägarmärken (1957)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Arvid_Berghman

Läs även: Bengt Rur, ”Arvid Berghman, heraldikern”, tryckt i Personhistorisk tidskrift 1999, s. 42–50.

Bergroth, Tom C.
Amanuens i Åbo. Var generalsekreterare för den internationella heraldiska kongressen i Helsingfors 1984 och har varit flitig artikelförfattare i Heraldisk tidsskrift.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 1986-
  • Ledamot av Skandinavisk vapenrullas heraldiska råd 1988-
  • Svenska frimurare ordens heraldikansvarige fram till 2012 (efterträddes av Gunnar Adell och senare Olof Sköld)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2010

Berlin, Jens Christian

Föreningsengagemang
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2006–2014 
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 2007–2019 (samt webbredaktör från 2006)
  • Medlem av redaktionen för Skandinavisk vapenrulla 2019–
  • Grundare av Göteborgs heraldiska sällskap 2012 och styrelsemedlem i densamma (2012– ordförande)
Utgivning
  • Inledning til heraldiken (nyutgivning 2010) [red.]

Berntsen, Claus K

Kyrkoheraldisk expert som bland annat skrivit universitetsuppsats om svenska kyrkans heraldik.

Föreningsengagemang

 Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2008- (bland annat vice ordförande och kyrkoheraldiskt ansvarig samt redaktör för skriftserien).

  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 20xx.
  • Medgrundare av Societas heraldica Lundensis 2007, styrelseledamot sedan dess.

Billow, Anders

Vapentecknare och skapare av den tolkning av Göteborgs vapen (1952) som fortfarande används.

Boström, Göran

Vapentecknare.

Brangstad, Sten

Vapentecknare.

Breitholtz, Carl-Anders

Heraldisk konstnär. Ritar släktvapen på uppdrag.

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Svenska heraldiska föreningens häroldskollegium 2006-09
  • Vapentecknare för Svenskt vapenregister 20xx-15

Braunstein, Christian

Ständig sekreterare i Försvarets traditionsnämnd 19xx–

WIKIPEDIA: Braunstein är en pensionerad officer vid Livgardets dragoner (K 1) och arbetar sedan 1997 som ständig sekreterare i Försvarets traditionsnämnd vid Statens försvarshistoriska museer (SFHM) i Stockholm. Han är också förste försvarsantikvarie och kanslichef för Sveriges militärhistoriska arv, en underavdelning till SFHM.[1] Braunstein har skrivit flera böcker om Försvarsmaktens förband, ceremonier och traditioner. Braunstein var den som förste försvarsantikvarie författade försvarets ceremonireglemente i början av 1990-talet. Braunstein har tidigare varit medlem av Tempelherreorden

Braunstein har tidigare lett en utredning där Försvarsmaktens förtjänstmedalj instiftades för svenska soldaters handlanden vid utlandstjänst. 17 kongoveteraner kunde därför 2009 motta denna medalj i guld, 48 år efter striderna i och med att regeringen under 1960-talet då beslutade att utmärkelsen För tapperhet i fält endast kunde ges soldater som deltagit i svenskt krig.

Utgivning
  • Utmärkelsetecken på militära uniformer (2007)
  • Svenska arméns uniformer. D. 1, Kavalleriet = Uniforms of the Swedish army. P. 1, The cavalry (2013)
  • Svenska arméns uniformer. D. 2, Infanteriet = Uniforms of the Swedish army. P. 2, The infantry(2013)
  • Svenska arméns uniformer. D. 3, Artilleriet, övriga truppslag och 1900-talets enhetsuniformer (2013)
  • Mucka inte med Trolldoktorn : information om vikten av att anpassa sig (2009)
  • Bwana Kabamba : Svensk FN-officer bland kannibaler och minor : Kongo 1949-1964. (2008)
  • Sveriges arméförband under 1900-talet. Statens Försvarshistoriska Museer (del 5). (2003)
  • Svenska försvarsmaktens fälttecken efter millennieskiftet. Statens Försvarshistoriska Museer (del 7).(2004)
  • Svenska flygvapnets förband och skolor under 1900-talet. Statens Försvarshistoriska Museer (del 8). (2005)
  • Heraldiska vapen inom det svenska försvaret. Statens Försvarshistoriska Museer (del 9). (2006)
  • Utmärkelsetecken på militära uniformer. Statens Försvarshistoriska Museer (del 12). (2007)
  • Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Statens Försvarshistoriska Museer (del 13). (2011)
Utmärkelser
  • SHF:s förtjänstmedalj 2007
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Christian_Braunstein

Brodin, Fredrik

Vapentecknare.

Brödje, Elin

Konstnär som har verkat som sköldmålare för olika ordenssamfund i främst Östergötland.

Bylander, Eric

Har som examensarbete i förvaltningsrätt författat ”Kommunvapenrätt – en studie av det svenska rättsskyddet för officiella symboler med särskild inriktning på kommunala vapen” (1998).
Bylander har inom Svenska frimurare orden varit föredragande i heraldiska frågor i logedirektoriet och förste heraldiker i Svea provinsialloge.

Föreningsengagemang
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2007-16.
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet 1997-22 (bland annat vice ordförande och redaktör för medlemsbladet ”Sköldebrevet”).
Utgivning
  • Muntlighetsprincipen: en rättsvetenskaplig studie av processuella handläggningsformer i svensk rätt. (2006)
  • Kommunvapenrätt: en studie av det svenska rättsskyddet för officiella symboler med särskild inriktning på kommunala vapen. (1998)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Eric_Bylander

Bäckmark, Magnus

Riddarhusgenealog och Vapentecknare som från 1990-talet drivit den heraldiska firman Gröna stubben varigenom han verkat som vapenkonstnär och genealog. Hans dubbla kompetens gav honom uppdraget som redaktör för Svenska släktkalendern från 2000 och sedermera även uppdraget som redaktör för Riddarhusets praktverk ”Riddarhusets vapensköldar” och tjänsten som riddarhusgenealog. Det var verket om Riddarhuset som gav honom Svenska heraldiska föreningens extraordinära utmärkelse.
Magnus Bäckmark har gjort sig känd som en framstående heraldisk konstnär som bidragit till en utveckling av det heraldiska formspråket. Han är särskilt specialiserad på svensk ofrälse heraldik under nya tiden och efterforskning av vapen i lacksigill. Hans forskning finns till stor del dokumenterad i databasen Källan, som Magnus är grundare till.

WIKIPEDIA: Magnus Bäckmark har gett ut böckerna Släkten Bäckmark (2010) och Genvägar: praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning (2012). Han är redaktör för Svenska Släktkalendern sedan 2003 års utgåva. En stor kulturhistorisk insats gjorde han genom att 2019 utge det stora inventeringsverket Riddarhusets vapensköldar i tre band. Sedan år 2020 är han riddarhusgenealog.
Bäckmark startade sin heraldiska webbplats ”Gröna stubben” i mitten av 90-talet.

Magnus Bäckmark har gett ut böckerna Heraldiken i Sverige (2001) tillsammans med Jesper Wasling, Liber amicorum Brugensis (2006), Kyrkans märken: vapen, stämplar, sigill, emblem (också 2006) tillsammans med Marcus Karlsson.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2001-14 (bland annat redaktör för Vapenbilden)
  • Redaktör för Svenska släktkalendern från år 2000.
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet 200x-22 (bland annat sekreterare).
  • Styrelsemedlem i Svenska exlibrisföreningen 200x- (bland annat sekreterare).
Utgivning

Till hans författarskap hör verk som

  • Heraldiken i Sverige (2001)
  • Heraldik för nybörjare (2005) [ill.],
  • Liber amicorum Burgensis (2006)
  • Riddarhusets vapensköldar [redaktör] (2019)
  • Svenska släktkalendern (2003, 07, 14, 18)[redaktör]
  • Kyrkans märken (2006)
  • Släkten Bäckmark (2010)
  • Mantalsforska. Släktforskning i mantalslängder (2015)
  • Genvägar: praktisk handledning till DNA-jämförelse i släktforskning (2012)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2016.
    SHFs extraordinära utmärkelse 2020.
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_B%C3%A4ckmark

Bökwall, Christer

(1938–2002)
Tillsammans med vännen Jan Raneke tog han initiativ till tidskriften ”Skandinavisk vapenrulla” som utkom med sitt första nummer 1963. Formgav bland andra Vellinge kommuns, Bladins skolas och Region Skånes vapen.

Föreningsengagemang
  • Redaktionsmedlem i Skandinavisk vapenrulla 1963-88, sedan medlem av dess heraldiska råd (sedemera kallat redaktion).
  • Suppleant i Societas Heraldica Scandinavica.
 

C

Candréus, Cecilia

Konstvetare som genom sin avhandling kom att utses till ledamot av heraldiska nämnden 2014-

Utgivning
  • De hädangångnas heraldik (2008)
  • Textil begravningsståt för en man av sin tid (2008)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2012

Coombs, Stephen

Översättare av latinska valspråk.

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Vapenbildens redaktion 2004-08.

Corswant-Naumburg, Inga von

Fil. dr. Corswant-Naumburg disputerade 1999 med ”Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden”, som är det första genomgripande verket om detta kulturarv. Avhandlingen följdes senare upp med en fördjupad studie över begravningsvapnen i Skara stift.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Ointroducerad adels förening
Utgivning

Hon har varit artikelförfattare i Biblis, Släkt och hävd, Arte et marte, Ad familiares, Personhistorisk tidskrift, Heraldisk tidsskrift, Konstvetenskaplig bulletin mm.

  • Huvudbaner och anvapen under stormaktstiden (1999)
  • Huvudbaner och anvapen inom Skara stift (2006)
  • Heraldik på kinesiskt porslin: den Wicanderska vapenporslinssamlingen på Riddarhuset” (1990)
  • Greve Erik Dahlbergh : kungligt råd, fältmarskalk och generalguvernör (2008)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2006.

Costa, André

Vapentecknare. Under 10-talet var Andre Costa en av de främsta illustratörerna inom ämnet heraldik på Wikipedia.

Croneborg, Rutger

(1898-1994)Riddarhussekreterare 1954–65, och det var i den rollen som Croneborg påbörjade en typologisk studie av de svenska adelsvapnen. Artikelserien publicerades i omgångar i Heraldisk tidsskrift 1969–78. Har även författat ett register med förklaring till symboliken i de svenska adelsvapnen som förvaras i Riddarhusets bibliotek.

D

Dahlby, Frithiof

(1903-1987)

WIKIPEDIA: Han var son till civilingenjören Carl Gustaf Dahlby och Matilda Schmidt. Efter studentexamen 1921 blev Dahlby teologie kandidat i Lund 1926. Han hade tjänst som pastorsadjunkt i Härnösands församling 1926, komminister i Djursdala församling och Södra Vi församling 1928, i Mjölby församling 1934–1940, kyrkoadjunkt i Oscars församling i Stockholm 1948 och komminister i Gustaf Vasa församling 1948–1969.

Vid sidan av sin prästbana var Dahlby djupt engagerad i scoutrörelsen och var förbundsinstruktör i Svenska Scoutförbundet 1938–44 och generalsekreterare 1945–48.

Ett annat intresse var heraldik och han utgav en handbok i ämnet som ännu är ett standardverk.

Utgivning

 Mångsidig författare med särskild tyngd inom kristen symbolik. Bland de heraldiska bidrag är:

  • Scouternas hobbymärken : en handledning. (1952)
  • Symboler i bibel och psalmbok. (1953)
  • De heliga tecknens hemlighet : om symboler och attribut. (1954)
  • Symboler och tecken : förkortad upplaga av Den heliga tecknens hemlighet. (1954)
  • Symboler och attribut : en studiehandledning. (1955)
  • Påvelängd med korta notiser. (1962)
  • Svensk heraldisk uppslagsbok : lexikon över svenska sköldemärken tillhörande samtliga på Riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter. (1964)
  • Den svenska adelns vapenbok. (1967) Medförfattare Jan Raneke.
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Frithiof_Dahlby

Dahlström, Henrik

Vapentecknare som var Riksarkivets heraldiske konstnär (xx-20) och därefter Svenska försvarsmaktens (förste) heraldiske konstnär (2020-)

Dohm-Hansen, Kim

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2014-16
  • Tecknare för svenskt vapenregister 2015, invald som ledamot 2016.

Drejholt, Nils

Som intendent vid Livrustkammaren var han ansvarig för tornerspelsutställningen och redaktör för utställningskatalogen.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2023

De Wærn, Bror Jacques

se Waern under V&W.

E

Elthammar, Bo

Tillförordnad statsheraldiker 1981–83.

Ericsson, Leif

Vapentecknare. Utsågs 2006 till Kunglig Maj:ts Ordensmålare, en titel som från 2019 blev Kunglig vapenmålare, och fortfarande med Leif som innehavare.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2022
  • Sverige Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken III (2016) med anledning av Konung Carl XVI Gustafs 70-årsdag
  • Sverige Carl XVI Gustafs jubileumsminnestecken II (2013) med anledning av Konung Carl XVI Gustafs 40-års regeringsjubileum
  • Sverige Kronprinsessan Victorias och Prins Daniels bröllopsminnesmedalj (2010)
  • Island Riddare av Isländska Falkorden (2018)
  • Chile Riddare av Bernardo O´Higgins-orden (2016)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leif_Ericsson_(heraldiker)Läs mer på Wikipedia

F

 

Falk, Thomas

Heraldisk konstnär som driver företaget Taxon och är ordensmålare i Par Bricole, St. Lazarusorden och Göta provincialloge och Frimurareorden i Göteborg.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2003-11
  • Styrelsemedlem i Borås heraldiska förening 2006- (bland annat ordförande)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2023

Falkenback, Fredrik

Vapentecknare. Falkenback formgav 2001 Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj.

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Svenska heraldiska föreningens webbredaktion 2023-

Fleetwood, Harald

WIKIPEDIA: Riksheraldiker 1931–1953. Dessförinnan anställd som sekreterare i riksheraldikerämbetet. Han grundade tillsammans med Einar Kedja Heraldiska samfundet 1941 i Stockholm (återupplivat 1992).

Intresset för heraldik och genealogi fick han med sig hemifrån. Hans far Harder Georg Fleetwood var släktforskare, känd under signaturen Martlet (efter de svalor, martlets på engelska, som finns i den engelskättade släkten Fleetwoods vapen).

Fleetwood blev 1901 amanuens vid Kulturhistoriska museet i Lund 1903-1906 varefter han fortsatte sina studier vid högskolan i Köln 1906-1907. Fleetwood var sekreterare vid Kungliga teatern 1910-19, anställd vid Riksheraldikerämbetet från 1910, kammarjunkare 1914, extraordinarie amanuens i Riksarkivet från 1914, förste amanuens 1922, blev kammarherre samma år, vice ceremonimästare 1924 ceremonimästare 1930 och 1931 riksheraldiker. 1933 blev Fleetwood ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet 1941-xx.
Utgivning
  • Skånska mynt och deras mästare (1984)
  • Skånelands medeltid: orter & ätter del 1- (2005-)
Utmärkelser inom heraldik

Svenska utmärkelser

  1. Seraphimerorden ribbon.svg Sverige Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 90-årsdagen, 1948.
  2. Seraphimerorden ribbon.svg Sverige Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.
  3. Order of the Polar Star – Ribbon bar, pre 1975.svg Sverige Kommendör av första klassen av Nordstjärneorden, 8 september 1939.
  4. Order of the Polar Star – Ribbon bar, pre 1975.svg Sverige Riddare av Nordstjärneorden, 1928.
  5. Order of the Vasa – Ribbon bar.svg Sverige Riddare av första klassen av Vasaorden, 1923.
  6. Order of St John (UK) ribbon plain -vector.svg Sverige Rättsriddare av Johanniterorden i Sverige, tidigast 1921 och senast 1925.

Utländska utmärkelser

  1. SMOM.svg Malteserorden Riddare av Malteserorden, tidigast 1935 och senast 1940.
  2. Order of St John (UK) ribbon plain -vector.svg Kungariket Preussen Riddare av Preussiska Johanniterorden, tidigast 1918 och senast 1921.
  3. BEL Kroonorde Grootofficier BAR.svg Belgien Storofficer av Belgiska Kronorden, tidigast 1931 och senast 1935.
  4. DNK Order of Danebrog Commander 1st Degree BAR.png Danmark Kommendör av första graden av Danska Dannebrogorden, tidigast 1935 och senast 1940.
  5. DNK Order of Danebrog Commander BAR.png Danmark Kommendör av andra graden av Danska Dannebrogorden, tidigast 1921 och senast 1925.
  6. FIN Order of the White Rose Commander 1st Class BAR.png Finland Kommendör av första klassen av Finlands Vita Ros’ orden, tidigast 1935 och senast 1940.
  7. St Olavs Orden kommandør med stjerne stripe.svg Norge Kommendör med stjärna av Norska Sankt Olavs orden, tidigast 1935 och senast 1940.
  8. Ordine di San Gregorio Magno.COMM.PNG Heliga stolen Kommendör av Påvliga Sankt Gregorius den stores orden, tidigast 1947 och senast 1950.
  9. EL Order of Leopold II – Commander BAR.png Belgien Kommendör av Belgiska Leopold II:s orden, tidigast 1925 och senast 1928.
  10. Order of Civil Merit (Spain) – Crosses.svg Spanien Kommendör av andra klassen av Spanska Civilförtjänstorden, tidigast 1928 och senast 1931.
  11. Legion Honneur Officier ribbon.svg Frankrike Officer av Franska Hederslegionen, tidigast 1931 och senast 1935.
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Harald_Fleetwood_(riksheraldiker)

Flensmarck, Tor

Genealog och vapentecknare. Har flera historiska publikationer bakom sig, förutom en skönlitterär produktion, och hans förlag Monitor ger bland annat ut heraldisk litteratur.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1988- 00 (bland annat redaktör för skriftserien 1990–2000)
  • Redaktör för Skandinavisk vapenrulla 1989-2011, dessförinnan medlem av det heraldiska rådet/redaktionen (1983–88)
Utgivning
  • Skånska mynt och deras mästare (1984)
  • Skånelands medeltid: orter & ätter del 1- (2005-)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003

Fridén, Björn

Vapentecknare.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2023
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2020-
  • Vapentecknare för Svenskt vapenregister 2019-
Utgivning
  • Sveriges riksvapen (manus klart 2024)
  • Masteruppsats, 2023

Friefeldt, David

(1889-1978 )

WIKIPEDIA: Heraldisk konstnär som var Kungl. Majt:s Ordens vapenmålare från 1914 till sin död 1978.

Friefeldt studerade vid Althins målarskola och Tekniska skolan i Stockholm 1904–1908 samt vid Högre konstindustriella skolan 1908-1911, varefter han genomförde studieresor till bland annat Berlin, Dresden, Wien, München, Zürich, Italien, Paris och London. Separat ställde han ut på Galleri Gummeson i Stockholm 1924 och på Lilla utställningen 1928 och 1937. Han medverkade i samlingsutställningar på Liljevalchs konsthall och med Sveriges allmänna konstförening. Han har gjort landskapsmålningar, stilleben och porträtt i olja, akvarell och tempera.

Mest känd är han som heraldiker och var från 1914 till sin död vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden, där han utfört ett stort antal vapensköldar för riddarna av Serafimerorden, som nu återfinns i Serafimersalen på Stockholms slott och i Riddarholmskyrkan. Friefeldt är representerad med ett Stockholmsmotiv i olja vid Stockholms stadsmuseum.

Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/David_Friefeldt

G

Gilderstam, Bertil

Vapentecknare.

Granqvist, Elias

Författare till artikeln ”Vapenrätt – immaterialrättsliga aspekter på heraldiken” i NIR – nordiskt immateriellt rättsskydd 1994:3.
Bloggat på ”Elias Granqvists sida om heraldik i Sverige” och ”national emblems and symbols of Sweden”

Grep, Brita

(* -1969)
Heraldisk konstnär som från 1917 till sin död 1969 var tecknare (arvodist) vid Riksheraldikerämbetet, senare Riksarkivets heraldiska sektion. I stort sett all svensk offentlig heraldik under denna tid tecknades av henne.  I Riksarkivet förvaras 4 volymer med hennes material; skisser och förarbeten till vapen, fanor, standar, emblem, hennes ”vävbok” m.m.
Brita utförde också en stor mängd exlibris, heraldiska såväl som med andra motiv.

Gyllenbok, Jan

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2023-

H

 

Hedberg, Pontus

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2010-12

Hellström, Johanna

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2004-10
    (bland annat kassör)
Utgivning
  • Fabeldjuren i svensk heraldik (xxxx) [Kandidatuppsats]
Utmärkelser inom heraldik

SHF:s förtjänstmedalj 2014

Heymowski, Adam

(1926-95)
WIKIPEDIA: Överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek, föreståndare för Bernadotte-biblioteket. Heymowski arbetade bland annat med planläggning av internationella heraldiska kongresser och annan övergripande verksamhet, till exempel katalogiserade han den heraldiska boksamling som Arvid Berghman 1961 testamenterat till Kungliga biblioteket.

Heymowski studerade vid Uppsala universitet, där han 1955 blev filosofie licentiat och 1970 filosofie doktor och docent i socialantropologi. Däremellan blev han 1957 amanuens vid Kungliga biblioteket och 1966 förste bibliotekarie. Han var 1971–1979 chef för Stockholms universitetsbibliotek och blev 1979 slottsbibliotekarie och föreståndare för Bernadottebiblioteket. Han hade flera uppdrag som biblioteksexpert åt Unesco i Mauretanien, Egypten, Libanon, Algeriet, Tunisien och Jugoslavien samt åt Danida (Danish International Development Agency) i Kenya. Han publicerade skrifter i socialantropologi, heraldik och biblioteksfrågor samt redigerade de svenska bidragen till International bibliography of historical sciences 1960–1990.

Han blev 1962 sekreterare i Arvid Berghmans heraldiska stiftelse, 1964 ledamot av Académie Internationale d’Héraldique, 1974 ledamot av Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik, 1976 styrelseledamot av Ointroducerad adels förening, 1978-1980 Latinamerikanska institutet, 1980 ordförande i Polenmusei Rapperswil vänner, 1981 korresponderande ledamot i Malteserordens heraldiska kollegium, 1983 ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia.

Föreningsengagemang
  • 1981–91 sekreterare i Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik, därefter dess vice ordförande 1992-95
  • Medlem av Riksarkivets heraldiska nämnd 1986–94
  • Medlem i Academie Internationale d’Héraldique 1965-
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Adam_Heymowski

Hjelm, Jonas

Bokförläggare inom bland annat heraldik.

Utgivning

– Svensk vapen-CD (200x) – Redaktör [CD]
– Baltisk vapen-CD (200x) – Redaktör [CD]
– Skapare av Adelsvapen.com

Höglund, Fredrik

Skapare av hemsidan Wermlandsheraldik och stor Frödingskännare.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2004
  • Styrelsemedlem i Värmlands heraldiska sällskap 20xx

I, J

Janzon, Kaj

Historiker

Utgivning
  • Vapenlikhetsfällan. Vapen- och sigillbruk under svensk medeltid. En introduktion för släkthistoriker, jämte rättelser till Svenska medeltidsvapen (2015)
  • Käringarna i gamla Vinsarp: några nya uppgifter om den västgötska frälsesläkten Kärlings äldsta led (2006)
  • Bondenöd i krigets skugga? Knektutskrivningar och agrar ekonomi i Sjuhundra härad i Uppland 1627–1631 (1990)
  • Aristokraten och hans bönder. Karl Karlsson Gyllenhielms kolonisationsprojekt i 1620-talets Ingermanland (1992)
  • Ett maktcentrum i funktion (1993)
  • När Stora Horn var en del av Lilla Horn. Något om ortnamnspraxis före posten (1995)
  •  Det medeltida Sverige. Band 4, Småland, 3, Öland (1996)
  • Överdåd på kredit – ett rationellt val? Några problem kring högadelns ekonomiska verksamhet i Sverige under 1600-talets första hälft (1999)
  • Byar, gårdar och jordägare i Rönö härad under medeltiden och fram till cirka 1575. En rapport från Det medeltida Sverige (2001)
  • En dotter till Bo Jonsson (Grip)? (2001)
  • Inget slott på Slottsholmen? Ett bidrag till en aktuell diskussion inom borgforskningen (2001)
  • Schack, spetsar och vinkelsnitt. Två sörmländska 1400-talsväpnare och deras släktförhållanden (2002)
  • Det medeltida Sverige. Band 2, Södermanland, 1, Tören, Svartlösa och Sotholm (med Sigurd Rahmqvist; 2002)
  • Vasatidens fogdar (2002)
  • Historiska och genealogiska förfalskningar (2003)
  • En sparre med något krams därunder. Några uppgifter om det medeltida frälset i Småland (2003)
  • Hjulstaätten. En utredning med ett litet bidrag till Gripsholms historia (2005)
  • Det medeltida Sverige. Band 2, Södermanland, 2, Hölebo och Rönö härader (2006)
  • Det medeltida Sverige. Band 2, Södermanland, 3, Jönåkers härad i Nyköpings stad (2013)
  • Det medeltida Sverige. Band 2, Södermanland, 5, Oppunda härad (2016)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2022
xx

Johansson, Gudrun

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1998-2002

Johnson Theutenberg, Bo

se vid Theutenberg.

Jonsson, Mats

Föreningsengagemang
  • Aktiv  i Svenska heraldiska föreningen 2008-18 (främst inom databasen Källan)

Jonsson-Falck, Perolow

Under 1980- & 90-talet ciceron och huvudansvarig för Svenska heraldiska föreningen resor inom och utom landet.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem  i Svenska heraldiska föreningen 1988-02
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2005

K

Karlsson, Marcus

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2003-13 (bland annat kassör och redaktionsmedlem).
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2019

Kedja, Einar J:Son

(1907-93)

WIKIPEDIA: Heraldisk konstnär med en ateljé, Heraldica, i Stockholm, specialiserad främst på fankonst. Hans hustru Irma stod för själva handarbetet. Tillsammans med riksheraldikern Harald Fleetwood grundade han 1941 Heraldiska Samfundet (som efter några år insomnade och återupplivades 1992). För övrigt var han idégivare till Norrköpings och Sollentunas vapen.

Han var son till kontorschefen Johan Albert Leopold Lundgren och Martha Christina Elisabeth Bohman samt från 1936 gift med Irma Elisabeth Ljunggren. Kedja, som bytte efternamn i december 1936[2], studerade vid Högre konstindustriella skolan i Stockholm 1929–1934. Han tilldelades ett resestipendium som förde honom till Rom och Florens 1934. Han studerade därefter heraldik för Harald Fleetwood i Stockholm 1936–1937 samt vid Konstakademiens grafiska skola 1945. Han fortsatte sina studier för Aksel Jørgensen vid den danska konstakademien 1947.

Han var anställd som konstnärlig ledare vid Heraldisk konst 1936–1939 och innehavare av firman Heraldica i Stockholm 1939–1946. Han tilldelades 1939 Svenska slöjdföreningens stipendium för att bedriva utlandsstudier av heraldisk konst. Han ställde ut med heraldisk konst på Nationalmuseum 1940 och på Kunstindustrimuseet i Köpenhamn 1948.

Bland hans offentliga arbeten märks utsmyckningar för Malmö rådhus, S:t Petri kyrka och S:t Andreas församlingshus i Malmö, Örkelljunga kyrka, samt i Kungliga Husgerådskammaren i Stockholm. Hans konst består förutom heraldik av exlibris, landskap, figursaker och dekorativ konst i teckning, träsnitt, litografier och etsningar.

Utgivning
Utmärkelser inom heraldik

Svenska slöjdföreningens stipendium för att bedriva utlandsstudier av heraldisk konst.

Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Einar_Kedja

Klackenberg, Henrik

WIKIPEDIA: Fil. dr. i arkeologi, med inriktning mynt och medeltid. Kom därefter att få en tjänst vid Myntkabinettet, vars chef han var 1993-98. Han utsågs därefter till statsheraldiker, en tjänst som han hade fram till 2022. Utsedd till kammarherre 2012.Som statsheraldiker har hans främsta bidrag varit att bidra till att göra den offentliga heraldiken mer korrekt och accepterad som det kulturarv det är. Han har därför vid ett flertal tillfällen ”dragit till strid” mot kommunala grafiska profiler som bryter mot svensk heraldisk sed.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet xx-22.
  • Medlem av Internationella kommissionen för riddarordnar 2016-
  • Ordförande i Svenska arkeologiska samfundet
  • Skattmästare i Svenska humanistiska förbundet 1999-
  • Medlem av Académie Internationale d’Héraldique
Utgivning

Som författare finns verk som

  • Heraldiken i folkhemmet (2004),
  • Vad en ung baron bör veta om Heraldiquen (2002)
  • Myndigheternas symboler (2008)
  • Moneta nostra: monetarisering i medeltidens Sverige (1992)
  • De svenska sigillens första sekel (2004)
  • Sigillstampar i svenska samlingar (2002)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2019
  • HM Konungens medalj i guld av 8:e storleken i Serafimerordens band 2020
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Henrik_Klackenberg

Klercker, Fredrik af

Driver podden ”Manlig stil” där han upprepade tillfällen framför heraldikens tjusning till en stor publik.

Koehl, Dan

Under 00-talet var Dan Koehl en av de främsta skribenterna inom ämnet heraldik på Wikipedia.

Konow, Jan von

(1922-2016 )
Statsheraldiker 1975–81. von Konow var den heraldiskt ansvarige i Nationalencyklopedin och därmed den som för en bredare allmänhet kodifierat svensk heraldik. Statsheraldiker var han åren 1975-81. Något senare, 1985-88, var han intendent för Armémuseum 1985-88.

WIKIPEDIA: Svensk förläggare, heraldiker, och museiman. Han författade bland annat artiklar i Nationalencyklopedin, för vilken han var ämnesansvarig expert inom militärhistoria.[1]an blev filosofie licentiat i Stockholm 1957, och var därefter bokförläggare. Han var redaktions- och litteraturchef vid Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag 1962–1965 och vid J.A. Lindblads förlag 1965–1971. Han fick därefter tjänst som militärhistoriker vid Kungliga Militärhögskolan 1971–1972, och var 1975–1975 verksam vid försvarets civilförvaltning. År 1975 blev von Konow statsheraldiker och chef för riksarkivets heraldiska sektion. År 1981 övergick han till museivärlden och blev förste intendent och chef för föremålsavdelningen vid Armémuseum och var museets styresman 1985–1988.

von Konow erhöll 2004 Svenska Heraldiska Föreningens förtjänstmedalj.

Utgivning

Som författare har han skrivit om heraldik mm

  • Upplands regementes fanor (1982)
  • Amiralitetskyrkans vapensköldar (1986)
  • Svenska flaggan: när? hur? och varför (1986)
  • Sveriges adels historia (2005)
  • Svensk försvarsmakt (1955)
  • Svenskt totalförsvar (1961)
  • Skånska kavalleriregementen: K2 1928-52 (1992)
  • Johanniterordern i Sverige (1995)
  • Karolinen Rehnskiöld, fältmarskalk (2001)
  • Svenska fältmarskalkar: en kortfattad namnpresentation (2002)
  • Sturemorden 1567: ett drama i kampen mellan kungamakt och högadel (2003)
  • Förfäderna: elva levnadsöden ur ätten von Konows historia (2008)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2004
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_von_Konow

Kullin, Mikael J:son

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet 92?-97 (bland annat sekreterare)

Kälde, Bengt Olof

(1936-2014 )

WIKIPEDIA: Bengt Olof Kälde var en världsbekant svensk heraldiker med högklassigt konstnärskap grundat på heraldisk forskning. Han nykomponerade ett stort antal vapen för svenska och utländska släkter, institutioner, myndigheter och kommuner. Han utförde också fanor och standar för samtliga svenska stift, och för många militära enheter och studentnationer.

År 1984 knöts Kälde till Kungliga Hovstaterna, och 1989 utsågs han till vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden med uppgiften att måla vapensköldar för nya innehavare av Serafimerorden och att konservera äldre sköldar. Han har målat över 100 serafimersköldar, som är utställda i Serafimersalen på Kungliga slottet och i Riddarholmskyrkan i Stockholm fram till 2005.

Åren 1986-2002 tillhörde han Statens heraldiska nämnd och från 1990 Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik, där han också var sekreterare.

Föreningsengagemang
  • Härold i Heraldiska samfundet 92-14
  • Ledamot Skandinavisk vapenrullas heraldiska råd 1988-14
  • Medlem av Académie Internationale d’Héraldique 1998
Utgivning

Som författare och illustratör är han upphovsman till

  • Unaman, Sunaman och Vinaman i Växjö domkyrkas sigill och vapen (1964)
  • Svenska ordnar och medaljer (1987)
    Artikelförfattare i Heraldisk tidsskrift, Colloque international d’héraldique
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003
  • H.M. Konungens medalj i guld av 8:e storleken i högblått band (1997)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bengt_Olof_K%C3%A4lde

L

Lagerqvist, Lars O

1:e intendent vid Kung. Myntmuseet

WIKIPEDIA: Lagerqvist blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1952, filosofie licentiat 1961, anställdes vid Kungliga myntkabinettet 1951, var antikvarie 1959–62, bibliotekarie vid utrikesdepartementet 1962–1963, museilektor och chef för pedagogiska avdelningen vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1963–1975 (förste antikvarie 1965), förste intendent och chef för studieenheten vid Statens historiska museum 1975–1977, förste antikvarie vid Kungliga myntkabinettet 1979, avdelningsdirektör där 1981–1983 och museidirektör 1983–1992 samt konsult där sedan 1993.

Lagerqvist var sekreterare i Svenska numismatiska föreningen 1956–1973, ordförande 1973–1978, sekreterare i Museichefskollegiet i Stockholm 1970–1978, redaktör för Svenska museer 1963–1968, Fornvännen (tillsammans med Åke Hyenstrand) 1972–1975, Myntkontakt 1981–1985, Gastronomisk kalender 1982–1985, vice ordförande i Svenska arkeologiska samfundet 1985, ordförande 1987–1989 och konungens medaljvårdare 1985. Han blev korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1992.

Lagerqvist har skrivit en lång rad böcker, bland andra det numismatiska standardverket för svensk medeltid, Svenska mynt under vikingatid och medeltid (ca 995–1521) samt gotländska mynt (ca 1140–1565) (Stockholm 1970). Alla medeltida mynt har numera en beteckning som återgår på Lagerqvists klassificering.

Utgivning
  • Svenska konungars eriksgata och med anledning därav slagna medaljer (1960)
  • Mynt och medaljer och annan numismatik (1960)
  • Formens och linjens mästare: klassiska porträttmedaljer från Sporrong 1925-1955 (1978)
  • Pettersons knappmakeri i Stockholm: ett företag i knapp- och medaljbranschen under 1800-talet (1981)
  • Mynt, sedlar och medaljer (1981)
  • Axel Wallenberg medaljer (1982)
  • Vad medaljerna berättar (1991)
  • Mat och dryck i forntid och medeltid (1994)
  • Svenska kungliga valspråk (1995)
  • Öknamn och tillnamn på Nordisk stormän och kungligheter (1997)
  • Svensk historia (2001)
  • Coins and medals in Renaissance Sweden (2000)
  • Nobel medals (2001)
  • Litet lexikon över Sveriges regenter (2004)

Artikelförfattare i Fornvännen, Myntkontakt m. fl.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2011
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_O._Lagerqvist

Langenskiöd, Oscar

Skribent i Vapenbilden och Arte et Marte.

Liedgren, Jan

(1909–95)
Har skrivit en del artiklar som berör heraldik, till exempel ”Konung Albrekts titlar och sigill” i Fornvännen 1966.

Lindgren, Uno

(1915-92)

Stridbar heraldiker och författare av ”Heraldik i svenska författningar” (Lund 1951), var någon tid (före 1953) deltidsanställd medarbetare vid Riksheraldikerämbetet.

WIKIPEDIA: Efter socionomexamen 1938 var Lindgren amanuens vid Överståthållarämbetet 1938–45, vid Statens vägverk 1946, förste amanuens där 1947, revisor 1947 och förste byråsekreterare 1956. Han var grundare av och intendent för Väghistoriska museet 1970–81, byrådirektör 1972 och avdelningsdirektör 1979–81. Han var sakkunnig bland annat i riksdagen 1948 och för Ålands landsting 1949–53 samt sekreterare vid Riksheraldikerämbetet 1949–50.

Lindgren var sedan skoltiden livligt intresserad av heraldik och grundade – efter att ha råkat i konflikt med Riksheraldikerämbetet – år 1951 den privata stiftelsen Svenska Kommunalheraldiska Institutet vars uppgift var att bistå kommuner att ta fram egna vapen. Han var även verksam inom Svenska exlibrisföreningen 1947–48, Bernadotte-musei vänner från 1963 (hedersledamot 1982), delegat vid internationella kongressen för genealogi och heraldik från 1950, styrelseledamot i Föreningen Sverige-Schweiz 1973–76 och Tessinsällskapet 1978–79.

Lindgrens korrespondens med grundaren av Institut Tessin i Paris, Gunnar W. Lundberg och dennes hustru förvaras i Riksarkivet med sekretess till 2025. Detsamma gäller handlingar efter Kommunalheraldiska Institutet, vilka är belagda med sekretess till 2032.

Föreningsengagemang
  • Svenska exlibrisföreningen 1947–48
  • Bernadotte-musei vänner
Utgivning
  • Heraldik i svenska författningar : en vapenrättslig översikt från medeltiden till våra dagar. (1951)
  • Carl-Fredrik Palmstierna 1903 22/2 1983 : en kompletterad bibliografi. (1983)
  • Gunnar W. Lundberg 1903-17.4-1973 : bibliografi. (1975)
Utmärkelser inom heraldik
  • HM Konungens medalj av 8:e storleken i serafimerordens band (1975)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Uno_Lindgren

Lindhe, Casimir Sparre

(1922–2006)Heraldisk konstnär

Utgivning

Har författat ”Variera heraldiska vapen mera”, Åbo 1988, och ”Disciplina heraldica hodierna”, Malmö 1995.

Föreningsengagemang
  • Ordensheraldiker inom Skåne provicialloge
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2006

Ludwigs, Folke

Har bland annat skrivit om Riksarkivets samling av sigillstampar och stämplar från 1600-talet och framåt i Arkivkonst, Årsbok för Riksarkivet och Landsarkiven 2000.

Lundqvist, Bengt-Göran

Föreningsmänniska som gjorde sina heraldiska insatser inom föreningen.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1995-03 (kassör under hela perioden) och dessförinnan revisor sedan 1992
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2005

Löwenhielm, Fredrik

(1916–2008)
Ceremonimästare vid Kungliga Majestäts hov samt vice kansler och sekreterare vid Kungliga Majtestäts orden.

Utgivning

Som författare inom heraldik har han skrivit ”Svenska ordnar och medaljer” (1987, 98), ”Kungl. Serafimerorden i Riddarholmskyrkan” (1990) samt var artikelförfattare i Arte et marte.

Föreningsengagemang
  • Ordförande i Nationalkommittén för genealogi och heraldik
  • Hederskommendator i Johanniterorden i Sverige
  • Vice preses i samfundet Pro fide et Christianismo
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2005

Hedersmedlem i Nationalkommittén för genealogi och heraldik.

 

M

Magnusson, Jonas

Skapare av hemsidan epitafier.se

Mastonstråle, Susanne

 

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1924-

Mark, Ebbe R:Son

(* -1992). Initiativtagare till Svenska heraldiska föreningen

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1976- (ordförande)
  • Styrelsemedlem i Västra Sveriges heraldiska förening 196x-1976
Utmärkelser inom heraldik
  • Hedersordförande i Svenska heraldiska föreningen 1987

Möller, Pontus

– Riddarhusgenealog 1964-88
– Statsheraldiker (tf), periodvis 1956-76

WIKIPEDIA: Anställd som amanuens vid Stockholms stadsarkiv 1948. Han avlade examen som fil. kand. 1949 vid dåvarande Stockholms högskola, och medarbetade 1950–1952 vid Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens diplomatariekommitté. Han var extra tjänsteman vid Krigsarkivet 1951–1954 och amanuens vid Riksarkivets heraldiska sektion 1956–1962. Han utnämndes till arkivarie vid Riksarkivet sistnämnda år. Åren 1956–1976 tjänstgjorde han under olika perioder som tillförordnad statsheraldiker.

År 1960 anförtroddes Pontus Möller uppdraget som redaktör för anrika Sveriges Ridderskap och Adels kalender, i dagligt tal kallad Adelskalendern. Hans yrkesverksamma liv kröntes 1963 med utnämningen till riddarhusgenealog, en tjänst som han hade under ett kvarts sekel till 1988. Under denna tid genomförde Möller omfattande förbättringar och uppdateringar av riddarhusgenealogierna.

Pontus Möllers tid räckte till för många uppdrag också utanför Sveriges ridderskap och adel. Han var ledamot av styrelsen för Genealogiska Föreningen 1949–1975 och dess vice ordförande 1965–1975 samt redaktör för föreningens högt ansedda tidskrift Släkt och Hävd 1950–1953 och 1962–1965. Han blev föreningens hedersledamot 1977. Han tillhörde också redaktionskommittén för Svenska släktkalendern.

Pontus Möller arbetade med flera stora släktutredningar, men bland de mest framstående märks utredningarna om släkterna von Knorring, Söderberg, Ekebergh, Möller, Wallengren och Strang.

Utgivning

https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=pontus+möller&f=simp&spell=true&hist=true&p=1

  • Redaktör Släkt & Hävd 1950-53, 63-65
  • Artikelförfattare i Arte et Marte mm
  • Riddare av Finlands Lejons orden 1 kl 1975
  • Victor Örnbergs hederspris (Sveriges Släktforskarförbund) 1992
  • Genealogiska föreningen, Hedersledamot 1977 https://sv.wikipedia.org/wiki/Pontus_Möller
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2007
  • Victor Örnbergs hederspris (Sveriges Släktforskarförbund) 1992
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Pontus_M%C3%B6ller

xx

Mörner, Göran

Riddarhusgenealog sedan 2010 . Bland annat ansvarig för databasprojektet Minerva.

Föreningsengagemang
  • Ordförande i Heraldiska samfundet 2014-2021
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2017-

N

Nahas, Sami

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2014-22 (bland annat sekreterare)
  • Styrelsemedlem i Svenska faleristiska föreningen 2018-19, därefter valberedning (vilken han tillsammans med Jonas ArnellSzurkos och Mikael Sundbom tog initiativ till 2017)

Nevéus, Clara

(1934–2017)

WIKIPEDIA: Nevéus blev filosofie kandidat 1957, filosofie licentiat 1964 och filosofie doktor i Uppsala 1974. Hon var anställd vid Riksarkivet kortare perioder 1957–1963, Vitterhetsakademiens diplomatariekommitté 1962 samt vid landsarkivet i Uppsala 1962–1967, 1965–1966 och 1970. Hon var sektionschef Riksarkivets sektion för medeltidshandlingar från 1967 och statsheraldiker 1983–1999. Åren 2006–2015 var hon ledamot av Svenska Vapenkollegiet. Nevéus är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

Utgivning
  • Trälarna i landskapslagarnas samhälle: Danmark och Sverige, 1974 (avhandling)
  • Kommunvapen: handledning för kommuner (1987)
  • Sigill och sigillvård i Riksarkivet (1989)
  • Från begravningsståt till bil-dekal: en utställning om våra landskapsvapen (1990)
  • Ny svensk vapenbok” (1992)
  • Svenska flaggan: historik och utveckling i praxis och lagstiftning (1993)
  • Medeltida småkonst (1997)
  • Flaggan och fanan: regler och anvisningar (1999)
  • Religious motifs in Swedish territorial heraldry (1999)
  • Våra landskapssymboler: vapen, djur och blommor (2007)

Dessutom artikelförfattare i Heraldisk tidsskrift, Tidsspår, Colloque international d’héraldique, Populär historia mm.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 1987-99
  • Ledamot av Svenskt vapenkollegium 2006-15
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Clara_Nev%C3%A9us

Nilsson, Bengt Olof

(1921–1997)

Föreningsengagemang
  • Återupplivade Heraldiska samfundet 1992 i Stockholm tillsammans med Per Nordenvall med flera och var dess ordförande (1992-97)

Nisbeth, Åke

Avdelningsdirektör i Riksantikvarieämbetet.Har från sina studier av kyrklig konst bland annat författat artiklar om begravningsvapen.

Nordenvall, Per

Riddarhusgenealog (1998-2010), historiograf vid Kungl. Majt:s Orden 1998- (amanuens 1984-98).

WIKIPEDIA: Nordenvall har studerat historia vid Uppsala universitet och arbetat på Landsarkivet i Uppsala samt på Armémuseum med dess trofésamling.[1] Mellan 1998 och 2010 var han anställd vid det svenska riddarhuset som riddarhusgenealog. Nordenvall är engagerad i heraldiska frågor och var 1997–2014 ordförande i Heraldiska samfundet, som han tillsammans med Bengt Olof Nilsson grundade (återupplivade) 1992. Han var också 1984–1997 ordensamanuens samt 1998–2018 ordenshistoriograf vid Kungl. Maj:ts Orden. Han är sedan 2004 medlem av Internationella kommissionen för riddarordnar. Nordenvall tillhör även Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik. 

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i heraldiska samfundet (Ordförande 1997-2014)
Utgivning
  • Kungliga Serafimerorden: 1748–1998 (1998)
  • Heraldik – källor, symbolik, användning (1982, översättning av Ottfried Neubeckers bok)
  • Adelskalendern (1998-10) Redaktör
  • Riddarhusstamtavlorna (1998-10) Redaktör
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003
  • HM Konungens medalj av 8:e storleken (2003) för förtjänstfulla insatser som historiograf vid Kungl. Maj:ts Orden
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Per_Nordenvall

Norrman, Erik

Föreningsengagemang
  • Sekreterare i Heraldiska samfundet (1997-2008)
Nässert, Mats

Utgivning
  • Svenska försvarets tilläggstecken (1996)

O

Olsson, Christian

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet (1997-2000)

Olsson, Magnus

Fil. dr.  Artikelförfattare i Heraldisk Tidsskrift samt Släktforskarnas årsbok

Oscarsson, Henric

Se Åsklund, Henric

P

Padel, Ingrid

Journalist som har skrivit flera artiklar i heraldiska ämnen med målsättning att göra heraldiken begriplig för den stora allmänheten.

Pauli, Joakim

Föreningsengagemang
  • Aktiv i Svenska heraldiska föreningen som Härold xx-xx
  • Styrelsemedlem i Göteborgs heraldiska sällskap 2013-19
Utgivning
  • Ätten Pauli: en heraldisk resa genom tiden (2015)
  • Artikelförfattare Arte et Marte

Pazikias, Eduardo

Heraldisk konstnär.

Föreningsengagemang
  • Vapenbilden (Redaktionen 2016-)

Persson, Christer

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska samfundet 1997-200x (bland annat kassör).

Persson, Magnus

Grundade Borås heraldiska förening tillsammans med Stefan Bede och Jesper Wasling.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Borås heraldiska förening 1990-92

Påhlsson, Leif

(1934–2019)

Medgrundare till Västra Sveriges heraldiska sällskap

WIKIPEDIA: Påhlsson var 1973 generalsekreterare för aktionen ”För Konungen, Mot förtäckt republik” som motsatte sig flera av de förändringar som senare blev en del av Regeringsformen 1974.
Han tillhörde flera heraldiska sällskap och var medgrundare till Västra Sveriges heraldiska sällskap och Ordenshistorisk selskab i Köpenhamn.

Föreningsengagemang
  • Vice ordförande i Västra Sveriges heraldiska sällskap (196x-76) och ordförande (1976-87). Var den enda i styrelsen som inte gick över till Svenska Heraldiska Föreningen vid splittringen 1976
  • Aktiv i början av 60-talet i Heraldisk tidsskrifts redaktionskommitté.
Utgivning
  • T-G- 1866-1966: en minnesskrift vid 100- årsjubiléet.
  • Kalender över Ointroducerad adels förening Årg. 14(1970)
  • Västsvensk genealogi och personhistoria. Göteborg: Västra Sveriges genealogiska förening.
  • Genealogische Handbücher des in Schweden nicht introduzierten oder naturalisierten Adels.
  • En kritik över kritiker, med utkast till en utredning av det officiella dekorationsväsendet: Anvisningar för bärande av ordnar och andra utmärkelser.
Utmärkelser inom heraldik
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leif_P%C3%A5hlsson

 

Q

 

R

Raab, Carl Michael

WIKIPEDIA: Förste arkivarie och biträdande statsheraldiker vid Riksarkivet. Tillsammans med Riksarkivets dåvarande heraldiske konstnär Henrik Dahlström utvecklade han 2013 den applikation för mobiltelefoner som visar ett urval av symboler som utgör Sveriges visuella identitet och kulturarv.

Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Michael_Raab

Raneke, Jan

(1914–2007)
Fil. Dr i konstvetenskap/heraldikRaneke är Sveriges mest namnkunnige heraldiker, även världskänd i heraldiska kretsar för sitt heraldiska konstnärskap och sin djupa kännedom särskilt om medeltidsvapen. Tillsammans med Christer Bökwall tog han också initiativ till tidskriften ”Skandinavisk vapenrulla” som utkom med sitt första nummer 1963.

WIKIPEDIA: Raneke genomgick Högre konstindustriella skolan i Stockholm och utbildade sig inledningsvis inom reklambranschen. Han doktorerade sedermera vid Lunds universitet.

1944–1968 var han anställd vid Fleronkoncernen i Malmö. Där väcktes hans intresse för kulturhistoria och heraldik. Som heraldisk konstnär och formgivare var han inspirerad av Friedrich Britze och Otto Hupp. Raneke komponerade över 300 vapen till personer, släkter, föreningar, kyrkliga samfälligheter och kommuner. På så sätt bidrog han aktivt till heraldikens breddning, modernisering och kvalitet. Bland annat komponerade han Lomma kommuns vapen. Hans tidiga vapenteckningar publicerades i Arvid Berghmans borgerliga vapenrullor och han tog 1963, tillsammans med Christer Bökwall, initiativ till den periodiskt utkommande Skandinavisk vapenrulla som forum för publicering av nyantagna vapen. Han utförde även ett stort antal exlibris. Tillsammans med Frithiof Dahlby utgav han 1967 Den svenska adelns vapenbok, med teckningar till samtliga då levande adelsätters vapen.

Som heraldisk forskare framlade han 1975 en vetenskaplig undersökning om Bergshammarsvapenboken. En medeltidsheraldisk studie, som blev hans doktorsavhandling vid Lunds universitet.[1] Det var första gången sedan 1700-talet som en akademisk avhandling med ett heraldiskt tema presenterades. Åren 1982–1985 utgav han Svenska medeltidsvapen, en inventering av eftermedeltida avritningar av medeltida sigillvapen. År 1990 utgav han boken Svensk adelsheraldik i vilken ingår en faksimil av riksheraldikern Carl Arvid Klingspors vapenbok över samtliga svenska adelsvapen. År 1998 publicerade han den omfattande uppsatsen ”Skåne Halland Blekinge. Landskapens vapenbilder” i Ale. Historisk tidskrift för Skåne Halland och Blekinge.

1959 medverkade Raneke till bildandet av den nordiska vetenskapliga heraldiska sammanslutningen Societas Heraldica Scandinavica, där han tillhörde styrelsen fram till 1983, från 1999 var han hedersledamot där. Han tillhörde Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik 1983–1989. Från 1991 var Raneke ledamot av Académie Internationale d’Héraldique. I september 1992 var han med och startade det tvärvetenskapliga samfundet Societas Ad Sciendum, tillsammans med Birger Bergh och Jan Gyllenbok.

2002 erhöll Jan Raneke Svenska Heraldiska Föreningens förtjänstmedalj.

Föreningsengagemang
  • Var 1959 en av 28 stiftande medlemmar av Societas heraldica Scandinavica/Heraldiska Sällskapet
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 1963–83.
  • Grundare av Skandinavisk vapenrulla 1961. I dess redaktion 1961-83). Ledamot av heraldiska rådet 88-97
  • Hedersmedlemskap i Societas Ad Sciendum (1999)
  • Medlem av Académie Internationale d’Héraldique
Forskning

Hans avhandling, ”Bergshammarvapenboken, I–II, kom 1975. Med den blev han den förste personen sedan 1700-talet och den tredje någonsin som blivit doktor på en heraldisk avhandling i Sverige.

Utgivning

Ur Ranekes författarskap kan framför allt nämnas standardverken

  • Svenska medeltidsvapen, Bodafors 1982–85
  • Den svenska adelns vapenbok (1967) (tillsammans med Frithiof Dahlby,  vari han främst ansvarade för formgivningen av vapenbilderna)
  • Heraldik – min hobby (1951) ) [författare & illustratör]
  • Den svenska adelns vapenbok (1967) [illustratör]
  • Våbengruppen Havelberg (1986) [illustratör]
  • Bergshammarvapenboken I-II (1975) [avhandling]
  • Ärkebiskopar och biskopar i Lund (1982) [illustratör]
  • Svenska medeltidsvapen I-III 1982, 85) [författare & illustratör]
  • Nordisk heraldisk terminologi (1985) [författare & illustratör]
  • Svensk adelsheraldik (1990) [författare]
  • Heraldik för nybörjare (2005) [illustratör]
  • Skåne, Halland, Blekinge: landskapens vapenbilder (1998)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2002, tillika hedersmedlem
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jan_Raneke

Ragnö, Pontus

Skribent i Arte et Marte, Genealog.

Rosenqvist, Pontus

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2014-
    (Bland annat redaktör).
Utgivning
  • SVK-vapenbok 1 (2018) [redigerare]
  • SVK-vapenbok 2 (2021) [redigerare]

Rydholm, Carl-Axel (Cary)

(1921–1999)

Rydholm formgav några kommunvapen, bland annat Grästorps, och ett stort antal släktvapen, där katalogen för Grästorps ishockeyförening med sina drygt 100 nya släktvapen sticker ut. Svenska heraldiska föreningen drivande kraft från dess grundande 1976 till hans död 1999. Medgrundare av föreningen.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1976-99 (bland annat sekreterare 76-86, vice ordförande 82-99 och redaktör för Vapenbilden 76-90 Därtill kassör 1991–93.

Carl-Axels heraldiska arkiv finns på Föreningsarkivet i Göteborg.

S

Sagerlund, Vladimir A

Heraldisk konstnär. Sagerlund var anställd vid Riksarkivet som heraldisk konstnär åren 1994-2011.

Föreningsengagemang
  • Sekreterare i Svenska exlibrisföreningen 2008-xx.
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet
Utgivning
  • Våra landskapssymboler: vapen, djur och blommor (2007)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2012

Sandels, Marianne

WIKIPEDIA: Som bibliotekarie arbetade Sandels på Konstbiblioteket vid Nationalmuseum och på Kungliga biblioteket. Hon driver sedan 2001 bokförlaget Almaviva. Hon översätter från romanska språk (portugisiska, rumänska, franska, spanska, italienska, provensalska) och (i mindre utsträckning) från engelska. Som översättare har hon visat särskilt intresse för medeltidens trubadurlyrik och för samtida portugisiskspråkig litteratur.

Sandels, som avlagt filosofie licentiatexamen, blev hedersdoktor vid Uppsala universitet 2003.

Utgivning
  • Att tänka på henne: provensalsk trubadurlyrik från medeltiden (1980)
  • Under den gröna pinjen: trubadurlyrik på galicisk-portugisiska från Spanien och Portugal, 1200-1350 (1997)
  • Autentiska kvinnor och gestaltning av kvinnan inom trubadurlyriken 1100-1350 (2008)
  • Medeltida kvinnliga trubadurer fascinerar fortfarande (2009)

”Marianne Sandels, bibliotekarie, översättare och bokförläggare har utsetts till hedersdoktorer vid Uppsala universitets språkvetenskapliga fakultet. De kommer att promoveras den 24 januari 2003.
Marianne Sandels, tidigare bibliotekarie vid Kungliga biblioteket och chefsbibliotekarie vid Statens Konstmuseer, Stockholm, driver hon numera bokförlaget Almaviva i Uppsala. Hon har utgivit en rad böcker och översättningar från medeltida och modern litteratur, främst lyrik, från praktiskt taget hela det romanska språkområdet. Marianne Sandels kanske främsta insats är att hon i flera betydande arbeten gjort den medeltida trubadurdiktningen känd för svenska läsare. I ”Att tänka på henne” (1980) presenterar hon ett 30-tal trubadurdikter från Occitanien, den sydliga tredjedelen av Frankrike, och i ”Smaken av oceanerna” (1982) 27 moderna portugisiska poeter. I ”Under den gröna pinjen” (1997) ger Marianne Sandels fördjupade perspektiv på den mindre kända trubadurdiktning som tillkom på den iberiska halvön i tiden efter den provencalska diktningen. Marianne Sandels översättarverksamhet och hennes vetenskapliga och populärvetenskapliga författarskap är en värdefull tillgång för den undervisning och forskning kring trubadurlyriken – Uppsala är det enda Nordisk universitetet med den specialiteten – som bedrivs vid Litteraturvetenskapliga och Romanska institutionerna vid Uppsala universitet.”

Övrigt
  • Hedersdoktor vid Uppsala universitet 2003
  • Ledamot?? heraldiska kongressen i Uppsala 1992
  • Sekr. för CA Bratts sigillhistoriska fond
  • Svenska Akademins översättarpris 1992
  • Artikelförfattare i Heraldisk tidskrift
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2020
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Marianne_Sandels

Scheffer, Carl Gunnar Ulrik

(1909–1981) Statsheraldiker 1953–74, dessförinnan sekreterare vid riksheraldikerämbetet 1949-53.

WIKIPEDIA:  Han var verksam vid riksarkivet från 1938, blev arkivarie där år 1944 och var statsheraldiker där 1955–1974. Han var den förste innehavaren av denna tjänst, sedan den tidigare befattningen som riksheraldiker vid det särskilda Riksheraldikerämbetet avskaffats.

Efter att 1955 börjat som kammarjunkare vid hovet blev han kammarherre 1955 och ceremonimästare år 1973.

Scheffer invaldes som ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia och av Académie Internationale d’Héraldique. Han tillhörde grundarna av Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik 1971.

Föreningsengagemang
  • Medlem av Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik
  • Medlem av Académie Internationale d’Héraldique
Utgivning

Förutom en del publikationer och artiklar om riddarordnar och liknande – bland annat flera på franska – har många av hans heraldiska artiklar sammanförts i bokform i …

  • Heraldisk spegel (1964)
  • Svensk vapenbok för landskap, län och städer (1967)
  • Studier över Peter Wieselgrens manuskript Svensk vapentolkning (1977).

Från hans tid som statsheraldiker finns sammanlagt 24 volymer arkiverade som ett specialbestånd knutet till hans namn, innehållande bland annat en stor samling exlibris.

Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Gunnar_Scheffer

Schlyter, Hans

(1910–1980)
Stadsarkitekt i Sundsvall. Som heraldiskt engagerad stadsarkitekt har Schlyter varit den utan jämförelse flitigaste enskilde idégivaren till svenska territoriella vapen, då han formgivit kommunvapen åt Alnö, Attmar, Bjuråker, Bjärtrå, Helsingborg, Hofors, Indals-Liden, Njurunda, Noraström, Ramsjö, Selånger, Skön, Stöde, Tuna, Ytterlännäs och Ånge, samt vapen åt Härnösands stift. Hans yrkesroll gjorde dessutom så att vapnen fick ett både folkligt och offentligt erkännande.

Föreningsengagemang
  • Medlem av Heraldisk tidsskrifts redaktionskommitté från 60-talets mitt till 1980
  • Chef för Frimurarordens Heraldiska Sektion

Schwerin, Otto von

Riddarhussekreterare. Har framställt färgvapensköldarna i Adelskalendern 2001.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2013

Seitz, Heribert

(1904–1961)

Publicerad mellan 1933 och 1960 i ämnen som värjtyper och fanor.

Utgivning

Inom heraldiken är hans ”De tre kronorna” (1961) mest kända verk. Han lägger däri fram hypotesen att Sveriges tre kronor skulle ha symboliskt samband med bibelns tre heliga konungar, de tre vise männen.

Skoglund, Lars-Olof

Tillförordnad statsheraldiker 1975. Redaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon (19xx-2002)- Statsheraldiker (tf) 1975
(Anställd på Riksarkivet och därför tillfälligt tf).

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Heraldiska sällskapet 200x-21 (kassör)
Utgivning
  • Svenskt Biografiskt Lexikon (198x-) [redaktör]
  • Kunglig Majestäts Orden och dess arkiv (2002)

Sköld, Sven

(1909–1986)

Heraldisk konstnär, exlibris- och medaljkonstnär, bokillustratör, reklamtecknare.Han lärde sig heraldik av Arvid Berghman och samarbetade med denne bland annat med vapenteckningar till dennes Borgerlig vapenrulla, 1950.
Dessutom var han idégivare till Los, Orusts och Piteå landskommuns vapen.

WIKIPEDIA:  Han var anställd som tecknare vid Westins ateljé i Stockholm 1935–1949 och arbetade därefter huvudsakligen som frilans men med tillfälliga anställningar vid olika reklamfirmor i Stockholm och Köpenhamn. Han var huvudsakligen verksam som bokillustratör och utförde för svenska flygvapnet en mängd illustrationer för deras handböcker. Under senare år var han anställd vid Almqvist & Wiksells förlag där han svarade för en stor del av illustrationerna till bildordboken Focus.

Han intresserade sig för heraldik och studerade den konstformen privat för heraldiken Arvid Berghman vilket ledde till att han på uppdrag av Berghman illustrerade Dynastin Bernadottes vapen och det svenska riksvapnet 1944 och Borgerlig vapenrulla 1950. Som heraldisk konstnär anlitades han av åtskilliga ämbetsverk och privata institutioner och har bland annat utformat fanor för regementen och arbeten till Svenska Kommunalheraldiska Institutet. Som ett sidospår ledde hans utbildning i heraldik till att han blev en av Sveriges främsta exlibriskonstnärer med ett 50-tal blad där nästan alla har ett heraldiskt vapen eller av typen märkesexlibris. Hans exlibris och heraldiska verksamhet uppmärksammades även utomlands och han blev som första utlänning 1956 som belönades med en silvermedalj instiftad av Colégio de Armas e Consulta Heráldica i Brasilien.

I mindre omfattning var han även verksam som stafflikonstnär och utförde stilleben och landskapsskildringar i akvarell, gouache eller olja. Han medverkade i Svenska exlibrisföreningens utställningar i Stockholm 1948 samt 1960 och tillsammans med John Johnson ställde han ut med oljemålningar och akvareller i Västervik 1948. Sköld är representerad vid Kungliga Myntkabinettet i Stockholm med ett par plaketter.

Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sven_Sk%C3%B6ld_(konstn%C3%A4r)

Småberg, Thomas

Historiker (Professor i Malmö)

Utgivning
  • Det stängda frälset: makt och eliter i det medeltida lokalsamhället: Marks och Kinds härader i Västergötland ca 1390-1520 (2004)
  • Riddarhusets vapensköldar 2019 (artikelförfattare)
  • Devising Order: Socio-religious Models, Rituals, and the Performativity of Practice (2013)
  • Rituals, performatives, and political order in Northern Europe, c. 650-1350 (2015) [redaktör]
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2024
Sonnek, Elias

Grundare av Heraldiska sällskapet i Uppsala 2018

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2015-2022 (bland annat redaktör)
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Scandinavica 2018-

Sparre Lindhe, Casimir

se vid Lindhe

Spens, Erik

(1908–1995)

Föreningsengagemang
  • Medlem av Heraldisk tidsskrifts redaktionskommitté  1981-xx

Stolt, Lars C

(1932– )

Föreningsengagemang
  • Ordensheraldiker (Timmermansorden och Par Bricole)
  • Medlem av Heraldisk tidsskrifts redaktionskommitté från 1995
  • Ordförande i Svenska Exlibrisföreningen
  • Ledamot av Svenska Vapenkollegiet (2007-11).
Utgivning

Bland hans heraldiska böcker märks

  • Exlibris Artists in Sweden (1988)
  • Angående vapenrätten och dess plats i känneteckensrätten (1995)
  • Några råd för exlibrissamlare (1985)

samt artikelförfattare i Exlibriscirkuläret och Heraldisk Tidsskrift.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2003
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_C._Stolt

Sunnqvist, Martin

Jur. dr och professor i rättshistoria samt fd rådman som har bidragit med många skånska sigillvapenbelägg till Gröna stubbens beläggsamling. Bland mycket annat.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i SHS 2005- (ordförande 07-)
  • Ledamot av redaktionen för Skandinavisk vapenrulla 2002-
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2007- (ordförande 07-)
Utgivning

Bland hans heraldiska böcker märks

  • Släktvapenrätt( 2001)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2021
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Sunnqvist

Sydow, Johan von

Utgivning

Kalender över Ointroducerad adels förening (1967) [redaktör]

xx
 

T

Tengström, Leif

Disputerade 1997 med ”Muschoviten – Turcken icke olijk: ryssattribut, och deras motbilder, i svensk heraldik från Gustav Vasa till freden i Stolbova”.

Utgivning
  • Muschoviten – Turcken icke olijk: ryssattribut, och deras motbilder, i svensk heraldik från Gustav Vasa till freden i Stolbova (1997)
  • Till frågan om Finlands vapen (1983)

Theutenberg, Bo Johnson

Författare till ett stort antal verk som berör heraldiken.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Socitetas heraldica Scandinavica 1983–87

Thorén, Christian

Amanuens vid kungl. Maj:ts orden 2018-

Ordenshistoriograf vid Kungl. Maj:ts Orden 2018-
Antikvarie vid Göteborgs stadsmuseum

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Socitetas heraldica Scandinavica 201x-

Torefalk, Ingvar

(1926-2009)

Grundare av Svenska heraldiska föreningen, tillsammans med Mark, Rydholm och Flach. Aktiv heraldiker inom svenska armén

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1976-93 (bland annat kassör)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHFs förtjänstmedalj 2006
xx

Torstenson, Rune

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1995-2003 (bland annat sekreterare).
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2011

Trampe, Peter af

Aktiv i internationella kongressen 1992.  har även skrivit artiklar i Heraldisk tidsskrift.

Föreningsengagemang
  • Generalsekreterare för internationella heraldiska kongressen i Uppsala 1992

Trägen, Lars

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2020-
    (bland annat kassör)
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Lundensis (? ) 20xx

Trägen, Martin

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2011- (bland annat härold)
  • Styrelsemedlem i Societas heraldica Lundensis 20xx

Törnquist, Leif

Intendent vid Armémuseum mm

WIKIPEDIA:  Törnquist tog officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1961 och utnämndes samma år till fänrik vid Livgrenadjärregementet. Han studerade 1969-1971 vid Militärhögskolan, befordrades 1971 till kapten och tjänstgjorde 1971–1973 i Arméstaben och Försvarsstaben, varefter han 1973 befordrades till major i Generalstabskåren och gjorde stabstjänstgöring 1973–1976. Han tjänstgjorde vid Svea livgarde 1976–1977 och tjänstgjorde 1977–1985 vid Försvarsstaben, 1978 befordrad till överstelöjtnant och från 1981 som avdelningschef. Han studerade 1985 vid Försvarshögskolan och tjänstgjorde 1985–1987 åter vid Svea livgarde. Han utnämndes 1987 till överste och tjänstgjorde vid Försvarsstaben 1987–1988. Han var styresman och chef för Armémuseum 1988–1994 samt överintendent och chef för Statens försvarshistoriska museer 1994–2003.

Leif Törnquist invaldes 1985 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Föreningsengagemang
  • Ordförande i Svenska vapenhistoriska sällskapet 1979–1995
  • Ordförande i Svenska officersförbundet 1983–1990
  • Ordförande i Militärsällskapet i Stockholm 1985–1997
  • Ledamot av styrelsen för SACO/SR 1985–1989
  • Ordförande i Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund 1990–2000
  • Ordförande i Skolskyttefrämjandet 1994–2015
  • Ordförande i Försvarets understödsnämnd 1996–2012
  • Styrelsemedlem i Heraldiska Samfundet -2022
Utgivning
  • – De svenska fälttecken och deras historia (1955)
  • – Finska arméns fanor år 1665 (1962)
  • – Fanor och standar vid männingsförband, ståndsdragoner och bergknektar under stora Nordisk kriget (1971)
  • – Fanor och standar vid finska männingsförband, adelsfanornas fördubbling samt lantdragoner och milisbataljoner i Östersjöprovinserna under stora Nordisk kriget (1970)
  • – Fanor och standar vid de regionalt organiserade tillfälliga förbanden under stora Nordisk kriget (1970)
  • – Svenska arméns fanor : svenska och finska fanor och standar genom seklernas lopp (1987)
  • – Med blå glob och tre kronor uti”: fanor vid värvade förband 1721-1815 (1991)
  • – Fanorna vid de svenska liv- och hustrupperna (2006)
  • – Svenska flaggans historia (2008)
  • – Lottaemblemet : bakgrund, innebörd och användning (1990)
  • – Svenska borgar och fästningar : en historisk reseguide (2007)

Artikelförfattare i Militärhistorisk tidskrift, Meddelande från museum mm

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2007
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Leif_T%C3%B6rnquist

U

Ulltjärn, Alexander

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2005-12 (bland annat webbredaktör).
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2016

V,W

Wærn Bror Jacques de

(1927–2013 )

Heraldisk konstnär. Var från 60-talets mitt till 1994 var anställd vid Riksarkivet.

WIKIPEDIA:  de Wærn avlade examen från Konstfackskolan 1950 och från fortsättningskursen vid Högre konstindustriella skolan 1953. Han var vikarierande teckningslärare 1952–1953, tecknare för Nordiska Kompaniet 1953–1961 och vikarierande lärare i filosofi och psykologi 1961–1968. de Wærn avlade filosofisk ämbetsexamen vid Stockholms universitet 1968 och var extraelev vid Konstakademien samma år. Han var arkivarie och heraldiker vid Riksarkivet 1968–1994.

År 1957 tävlade de Wærn i TV:s nya stortävling och lördagsnöje Kvitt eller dubbelt i ämnet Stockholms historia. Programledare var Nils Erik Bæhrendtz. År 1967 vann de Wærn tävlingen, som nu hette Tiotusenkronorsduellen. Han tävlade nu i ämnet nordisk mytologi i en spännande duell mot Hans Borchgrevink från Bergen. Båda tävlandena klarade samtliga frågor inklusive alla sex delfrågorna på 10 000 kronorsnivån. Därefter segrade de Wærn i de utslagsfrågor som måste besvaras omedelbart utan betänketid. Tävlingen sändes som en samproduktion mellan SVT och NRK omväxlande från Stockholm, Sollidens scen, och Oslo. de Wærn försvarade sedan framgångsrikt sin mästartitel år 1981 i en duell mot en ny utmanare i samma ämne, Lennart Robinsson. Därmed blev de Wærn en av de ytterst få 10 000 kronors-mästare som vunnit tävlingen mot olika utmanare mer än en gång.

de Wærn var under många år verksam som Riksarkivets vapenmålare, och han gjorde vapenillustrationerna till statsheraldikern Clara Nevéus bok Ny svensk vapenbok (1992). Han erhöll 2004 Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj.

Bror Jacques de Wærn medverkade även som skådespelare i den fiktivt dokumentära filmen Konspiration 58. Han har även dokumentärfilmat Stockholm med en dubbel-8 kamera mellan 1959 och 1971. Filmerna bearbetades av Johan Löfstedt till den fiktiva dokumentärfilmen Kometen 2004.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1982
Utgivning
  • Sigill och sigillvård i Riksarkivet (1989)
  • Från begravningsgäst till bildekal: en utställning om våra landskapsvapen (1990)
  • Ny svensk vapenbok (1992)
  • Erik XIV, organisatorn 1560-1562 (1965) [Upp.]
  • Hur knektorganisationen användes 1555-1565 (1975)
  • Svensk rekrytering av knektar 1543-1564 (1975)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2005
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bror_Jacques_de_W%C3%A6rn

Warnstedt, Christopher von

(1918–1998)

Författare av många heraldiska skrifter, ofta nog med okonventionella utvikningar. Särskilt nämnas kan hans ”Adel vad är det? som är ett friskt ifrågasättande av praxis relativt regler inom framför allt rangtecken.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1977-82
    (bland annat vice ordförande).
  • Utgivning
  • Adel – Vad är det (1970)

Warnstedts heraldiska arkiv finns i SHFs arkiv i Göteborg

Wasling, Jesper

Heraldisk författare och historiker

WIKIPEDIA: Wasling har studerat historia (magisteruppsats), statskunskap och idéhistoria samt journalistik vid Göteborgs universitet och var därefter anställd på Historiska museet. Wasling har varit journalist på bland annat Ulricehamns Tidning, Sjuhäradsbygdens Tidning, Markbladet och reportagebyrån do-it-your-self. Han är idag kommunikationsstrateg för Borås kommun.

År 2001 gav Wasling ut boken Heraldiken i Sverige tillsammans med heraldikern Magnus Bäckmark. Boken är en modern genomgång av den svenska heraldiken från medeltiden fram till modern tid.

Det skandinaviska häroldsämbetets utveckling under främst Kalmarunionens tid behandlas i boken Medeltidens härold.

Jesper Wasling är styrelseledamot i Svenska Heraldiska Föreningen (1993-) varav sekreterare 1995-2015 och redaktör för Vapenbilden 2000-01, 2013-18; och ledamot av Svenska Vapenkollegiet (2007-) samt har tidigare varit styrelseledamot i Societas Heraldica Scandinavica (Heraldiska Sällskapet).

Kuriosa: Grundare av Sveriges (Nordens?) första heraldiska blogg (2006), första heraldiska gruppen i ett socialt medium (Facebook, 2009) och första medverkan på Twitter (2010) och världens första heraldiska QR-kod 2011.

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1993- (bland annat sekreterare, vice ordförande, redaktör för Vapenbilden, hemsidan och skriftserien). Initiativtagare till databasen Källan samt till Svenskt vapenregister.
  • Styrelsemedlem i Societetas heraldica scandinavica 2004-05.
    (webbredaktör)
  • Styrelsemedlem (och medgrundare) i Göteborgs heraldiska sällskap 2012-
  • Ledamot av Svenska vapenkollegiet 2009-
  • Styrelsemedlem av Borås heraldiska förening 1990-
    (bland annat ordförande och sekreterare). Grundare av densamma 1990 tillsammans med Stefan Bede och Magnus Persson. Föreningen går även under namnet Sju härolder.
Utgivning
  • Heraldiken i Sverige (tillsammans med Magnus Bäckmark) (2001)
  • Heraldik för nybörjare (2005)
  • Medeltidens härold: diplomat, konferencier och arkivarie(2008)
  • Nytt kök: allt du behöver veta för att renovera och bygga om ditt kök (2011)
  • Waslings heraldiska ordbok (2021)
  • Heraldik och vapensköldar, volym 1 (2023)
  • Heraldik och vapensköldar, volym 2 (2023)

Har även skrivit universitets-uppsatserna ”Debatten kring de svenska nationalsymbolerna kring sekelskiftet 1900” (1995, B-nivå) och ”Häroldsämbetets utveckling i Skandinavien under senmedeltiden” (1998, D-nivå) samt ett stort antal artiklar för Vapenbilden, Heraldisk tidsskrift, Svenska heraldiska föreningens hemsida, Sju härolder och flera dagstidningar.

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2017
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jesper_Wasling

Wasling, Lennart

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 2009-
    (kassör), dessförinnan revisor från 2002
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2018

Widing, Per-Olof

Genealog

Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1988-95 (Bland annat sekreterare)
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2011

Wikström, Lars

1933-2013

WIKIPEDIA:  Wikström var riddarhusgenealog från 1988 till 1998 och även ordförande för Svenska nationalkommittén för genealogi och heraldik. Han var även redaktör för Kalender över Ointroducerad adels förening under lång tid.

Föreningsengagemang
  • Ordförande i Nationalkommittén för genealogi och heraldik
Utgivning
  • Kalender över Ointroducerad Adels Förening (1980-05) [redaktör]
  • Artikelförfattare i Arte et Marte, International Colloquium of Heraldry mm
  • Kring 1672 års kungliga plakat om frimästerskap på Kungsholmen (1966)
  • Några av Stockholms stadsarkivs nyförvärvade och nyordnade samlingar och arkiv av personhistoriskt och genealogiskt intresse (1967)
  • Stockholms tänkeböcker från år 1592 (1973)
  • Kungsholmen intill 1700-talets början (1975)
  • Säterier och gårdar i Huddinge socken (1986)
  • Genealogica & heraldica (1996) [redaktör]
  • För lagen, kungen och folket: berättelsen om ätten Sparre från medeltiden till år 1600 (1995)
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Wikstr%C3%B6m

Wulcan, Kenneth



Föreningsengagemang
  • Revisor i Svenska heraldiska föreningen 1995-
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2020
 

X,Y,Z

Yderholt Krister

Heraldisk tecknare

Sysslar företrädesvis med danskt, skånskt och tyskt medeltida lågfrälse.

Zovko, Davor

Statsheraldiker och heraldisk konstnär.

WIKIPEDIA: Zovko utsågs 2022 till statsheraldiker och efterträdde då Henrik Klackenberg. Heraldisk konstnär med firman Artes notae. Har gjort sig känd som en av Sveriges främsta heraldiska konstnärer. Fil. lic i offentlig förvaltning 2017.

Föreningsengagemang
  • Ledamot av Skandinavisk vapenrullas heraldiska råd.
Utgivning
  • Heraldik – ett tema i högskoleuppsatser och ett ämne som motiverar till livslångt lärande. Magisteruppsats. Mälardalens högskola. 2003
  • En välinvesterad asyltid. En pedagogisk utvärdering av projektet MIA. Eskilstuna: Mälardalens högskola. 2006.
  • Att utbilda vävare och bygga vävstolar samtidigt. Utvärdering av Sveriges Kommuner och Landstings metodutvecklingsarbete med case management för människor med dubbla diagnoser. Tillsammans med Fil dr Mats Ekermo.  (2007)
  • Rapportering och kontroll i fokus. En studie av Arbetsförmedlingens  utvärderingsverksamhet. Licentiatavhandling. (2017)
  • Obiteljski grb. Pravo na grb, nošenje grba, usvajanje nova grba. (En handbok om rättigheter inom heraldik.) (2009)
  • Viteštvo danas. Što je zbilja, što je fantazija. (Om skillnaden mellan suveräna staters offentliga belöningssystem och privat utdelning av ”titlar”.) (2016)
  • Biskop Jesper Swedbergs vapen. I Jesper Swedberg – en antologi. (2008)
  • Kristna riddarordnar – tusenåriga humanitära organisationer. I Acta Locumtenentiae Sueciae. (2011)
  • Vapen Hagberg Exlibris Johannis. I Kyrka, kultur, historia.  (2012)
  • Stormästarens heraldiska vapen. I Acta Locumtenentiae Sueciae.  (2012)
  • Den Heliga gravens av Jerusalem riddarordens historia i korta drag. I Acta Locumtenentiae Sueciae. (2013)
  • Chivalry – an important institution in our culture. I Acta Locumtenentiae Sueciae et Daniae. (2017)

 

Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2011
Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/Davor_Zovko

Å,Ä,Ö

Åsklund, Henric


Föreningsengagemang
  • Styrelsemedlem i Svenska heraldiska föreningen 1998- (bland annat)
  • Valberedning i SHS 2007-
  • Styrelsemedlem i Socitetas heraldica Lundensis 2007-
Utmärkelser inom heraldik
  • SHF:s förtjänstmedalj 2017