Under hösten 2000 har inte mindre än fyra olika varumärken med kronor granskats av statsheraldikern. Tre godkändes, ett bedömdes som olämpligt. Varför? Här kommer förklaringen.

Den krontyp som ofta eftertraktas i varumärken är den finaste av dem alla: den kungliga. Den känns igen på sina byglar som sluter ihop kronan upptill. Men inte vem som helst får använda den, för den är en officiell beteckning för statlig myndighet.

Sophiasystrarnas krona

Stiftelsen Sophiahemmet är ingen statlig myndighet. Det befanns motiverat att ge tillstånd ändå eftersom vårdinrättningen är uppkallad efter sin kungliga stiftare, Oskar II:s drottning, och har använt emblemet sedan 1901.

Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet är heller ingen statlig myndighet. Men också deras emblem har lång hävd, från 1920. Därtill ägnar sig merparten av medlemmarna åt myndighetsutövning, så statsheraldikern gav ett positivt remissvar till PRV även här.

Däremot fick ”Kungliga Blomsterstiftelsen” avslag på sin ansökan om varumärke med en kunglig krona. Verksamheten är kommersiell och har ingen anknytning till staten.

Knäckebröd med hertigkrona

Länsstyrelsen Dalarnas län undrade om det verkligen var rätt av Leksandbröd AB att använda Dalarnas landskapsvapen med hertigkrona på sina knäckebrödsförpackningar. Svaret är: ja. Hertigkronan kan kröna vapnet när det används endast som en dekorativ symbol för landskapet. I det här fallet markerar den produktens ursprung. Knäckebrödsbagaren ställer inga myndighetsanspråk därmed på något vis. Landskapsvapnet med kunglig krona har Länsstyrelsen däremot, som statlig myndighet, ensamrätt på.

Magnus Bäckmark