Att använda kronor i logotyper låter kanske oskyldigt, men det är ett område med ganska strikta regler och något som Sveriges statsheraldiker ansvarar för, tillsammans med Patent- och registreringsverket. 

Kungliga slutna kronor är inte bara en snygg symbol,  de betyder något mer eftersom de kan vara en symbol för kungamakten och staten. Även andra typer av kronor är det värt att ha extra koll på när du ska skapa eller rita upp ditt vapen.
Här tar vi upp Särskilt två typer är känsliga:

• Den kungliga kronan med byglar (”sluten krona”) – används som tecken för statliga myndigheter och kungamakten. samma regler gäller även för hertigkronan, som ses på bilden här nedan.
• Tre kronor – uppfattas som symbol för Sverige som stat och nation.

Det händer regelbundet att företag får nej när de vill ha en kunglig krona som logotyp, just för att symbolen tolkas som för lik statens. Det är förbjudet att använda statens vapen, flagga eller andra officiella symboler i varumärken utan tillstånd. Det gäller även symboler som är ”lätt förväxlingsbara”, alltså sådant som liknar tre kronor eller en sluten krona, även om det inte är en exakt kopia av den svenska kungakronan. Syftet med lagen är att allmänheten inte ska kunna tro att ett företag är en myndighet eller har någon form av myndighetsstatus när det inte har det.

När kan företag få använda kronor?

Det är inte förbjudet att använda kronor, men det ska inte vara kungliga. egna fantasikronor är däremot tillåtna. en kunglig krona kan användas om den är med på företages förpackning, men inte i dess varumärke, och refererar till platsen där produkten är tillverkad. Den typen av referenser syns ofta på till exempel öletiketter.

 

Ett praktiskt råd är därför:

• Undvik tre kronor.
• Undvik krona med byglar (”kunglig krona”).
• Välj i stället en enklare, tydligt egen design på kronan om du måste ha en.

 

Exempel på företag/organisationer med krona

Sophiasystrarnas krona. Stiftelsen Sophiahemmet är inte någon statlig myndighet. Trots det ansågs det motiverat att bevilja tillstånd till användning av kronan, eftersom vårdinrättningen är uppkallad efter sin kungliga grundare – drottning Sophia, gift med Oskar II – och har använt emblemet sedan 1901.

Miljö- och hälsoskyddstjänstemannaförbundet är heller ingen statlig myndighet. Ändå fick även deras emblem godkänt, tack vare dess långa hävd sedan 1920. Dessutom utför en stor del av förbundets medlemmar myndighetsuppgifter, vilket gjorde att statsheraldikern lämnade ett positivt yttrande till PRV i detta fall.

Däremot nekades Kungliga Blomsterstiftelsen att registrera ett varumärke med kunglig krona. Verksamheten är rent kommersiell och saknar koppling till staten och att både ha ordet ”kungliga” och önska en kunglig krona var för mycket för att tillåtas.

Knäckebröd med hertigkrona Länsstyrelsen i Dalarnas län ifrågasatte om det verkligen var korrekt av Leksandbröd AB att placera Dalarnas landskapsvapen med hertigkrona på sina knäckebrödsförpackningar. Svaret blev: ja, det är tillåtet. Hertigkronan får användas som kröning på vapnet när det enbart fungerar som en dekorativ symbol för landskapet. Här används den för att visa produktens geografiska ursprung. Företaget gör därmed inga anspråk på myndighetsutövning. Leksandsbröds varumärke innehåller inte en krona, däremot en dalahäst.

Landskapsvapnet försett med kunglig krona är däremot reserverat för Länsstyrelsen som statlig myndighet, och de har ensamrätt på den versionen.