Redan tidigt skilde sig Europas heraldiska regioner från varandra. Varje region bestod i sin tur av mindre provinser.
Kartan visar Europas fyra heraldiska regioner. Kartans mörka områden har en blandning mellan två eller fler huvudområden. |
På flera viktiga punkter visar heraldiken inom en region ett gemensamt drag som skiljer sig från de andra regionerna. Sin mest utpräglade form nådde heraldiken i den fransk-brittiska regionen (II) och i gränslandet Flander-Brabant-Holland (a). Regionerna I och III står i mitten av utvecklingsskalan, medan region IV under medeltiden fortfarande hade en primitiv heraldik.
Dagens heraldiska litteratur tenderar att slå samman traditionerna från medeltidens fyra huvudgrupper till en. Heraldiska verk uppvisar idag ofta författarens personliga tycke och smak. Även om dagens heraldik har drag av alla grupper, var det ovanligt med övertramp under medeltiden.
Regionerna
Tysk-nordiska regionen
Provinser:
Tyskland, Danmark, Norge, Sverige-Finland, Estland, Lettland och mellersta Schweiz.
Egenskaper:
1. Ovanligt med vapenbyten,
2. Vanligt med byte av hjälmprydnad som brisyr,3. Bitecken användes sällan,4. Ovanligt med tinkturbyte,5. Mycket ovanligt med pälsverk.
II. Fransk-brittiska regionen
Provinser:
Norra och mellersta Frankrike, England, Skotland, Wales och Irland. Den skotska klanheraldiken har dessutom vissa egna drag, och kan ses som ett eget gränsområde.
Egenskaper:
1. Vanligt med vapenbyte,
2. Ovanligt med byte av hjälmprydnad,
3. Vanligt med beströdda fält,
4. Vanligt med bitecken som brisyr,
5. Vanligt med tinkturbyte,
6. Vanligt med pälsverk.
III. Latinska regionen
Provinser:
Södra Frankrike, nuvarande Spanien och Italien och Portugal.
Egenskaper:
1. Särpräglade sköldformer,
2. Jämför punkt 2-5 under region II.
IV. Östeuropeiska regionen
Provinser:
Polen, Litauen, Slovakien, Ungern, Slovenien. Ryssland hade ingen heraldik före 1500-talet.
Egenskaper:
1. Heraldiskt klansystem. En grupp inom ett härad, en socken eller by förde samma vapen, oberoende av släktskap.
2. Regionen domineras av ett mindre antal stamvapen. I Polen och Litauen har de ett speciellt namn.
3. Vanligt med bokmärken som sköldmärke,
4. Tinkturkombinationen vitt på blått eller rött dominerar.
5. Mycket ovanligt med brisyrer.
Gränsområden
A. Flandern-Brabant-Holland.
B. Rhenlandet-Elass-Lothringen.
C. Södra Schweitz-Södra Österrike.
D. Böhmen-Mähren.E. Schlesien.
F. Västpreussen-Östpreussen.
G. Hinterpommern.
Litteratur
- Kartan har tidigare publicerats i The Coat of Arms (volym XI, nr 84 1970, sid 128-130) och Vapenbilden (nr 6 1976, sidorna 17-19).