Heraldiska förskolan del två

2 – Färger och fält

I del två börjar vi måla på skölden. Först går vi igenom vilka kritor vi får använda (= de färger som används inom heraldiken). För de som inte vill ha en enfärgad sköld så ger vi sen förslag på hur sköldytan kan delas upp.

Tinkturer

Inom heraldiken kallas de färger som föremål och ytor har för tinkturer. Man kan inte använda vilken tinktur som helst, utan det finns ett antal olika som man kan välja bland. Tinkturena kan indelas i de fyra tinkturslag som beskrivs nedan.

Färger

De färger som används i Sverige idag är: rött, blått, svart, grönt och purpur. Att det blivit just dessa beror på att de används mycket och att det är enkelt att se skillnad på dem. Det finns inga bestämda nyanser som gäller, utan det varierar mellan framställningar. Men man försöker ändå alltid hålla en klar och tydlig färg. Ska någonting vara rött, så använder man inte något som kan tolkas som orange, brunt eller rosa.

colours1

De heraldiska färgerna.

Metaller

Metallerna är guld och silver. Guld är inte nödvändigtvis guldfärgat utan oftast är det gult. Även andra metaller vars färg påminner om guld är möjliga. På samma sätt är silver oftast vitt eller grått.

metaller1

De heraldiska metallerna.

Pälsverk

Pälsverk är ganska ovanliga inom svensk heraldik. De två som är värda att nämna är hermelin och gråverk. Hermelin är vitt/silver med stiliserade svarta svansspetsar, och föreställer djurets vinterpäls med påsydda svansspetsar. Gråverk föreställer ekorrpälsar som lagts i rader med varannan pälsbit uppåt och med pälsen omväxlande utåt och inåt. Färgsättningen är vit/silver och blå.

palsverk2

Hermelin och gråverk.

Naturfärg

Naturfärg innebär att en människofigur avbildas med hudfärg, en björn med brun päls och en linnéa i rosa och grönt.

Naturfärg användes under perioden mellan medeltiden och 1900-talet. I nya vapen används helst inte naturfärg. Naturfärg behövs egentligen inte inom heraldiken eftersom ett föremål kan ha vilken som helst av de heraldiska tinkturena. Tinkturen behöver inte vara i närheten av föremålets riktiga färg, ett lejon kan vara svart och en hund kan vara blå.

Tinkturregeln

Inom heraldiken så vill man att man ska kunna uppfatta det som ingår i ett vapen. Detta påverkar naturligtvis färgval. De färger man väljer och framför allt var man väljer att sätta dem spelar roll. Man försöker med hjälp av tinkturvalen skapa så goda kontraster som möjligt.

Den viktigaste regeln för att få till kontrastverkan är den så kallade tinkturregeln: Man ska inte lägga metall på metall eller färg på färg. Ett metallföremål ska ligga på färgbotten, och ett färgat på metallbotten. Om man bryter mot tinkturregeln så inser man att det lätt blir otydligt: Metall på metall på en sköld blir i solen till en enda solreflex, och till exempel ett grönt lejon på blå botten är svårt att urskilja på långt håll.

Pälsverk är amfibiskt vilket innebär att det kan läggas på såväl metall som färg, men även att det är fritt fram att lägga både metall och färg på pälsverk. Detta gäller även när naturfärg förekommer i äldre vapen. Här bör nämnas att det trots det inte är så lysande att sätta ett föremål av silver på ett hermelinfält.

Dessutom så är det så att man undviker att lägga metallfält bredvid metallfält och att lägga färgfält bredvid färgfält. Eftersom den här tumregeln inte har något namn kan vi kalla den för svaga tinkurregeln. I vissa fall när man anser det väl motiverat händer det att man bryter den, så svag är den alltså.

fareborg1

Vapen Färeborg, tecknat av Magnus Bäckmark, får exemplifiera hur man följer tinkturregeln. Stjärnan av guld ligger på ett fält av färg och den svarta bocken ligger på ett metallfält. Alltså är tinkturregeln uppfylld. Bockens beväring, alltså tunga, klövar och horn, innefattas inte av tinkturregeln. Så är fallet med all beväring. Vilket innebär att om man velat skulle kunnat ha haft beväringen av silver (guld hade naturligtvis inte fungerat). Man får avgöra från fall till fall vad som fungerar för en beväring. I det här fallet har man valt rött och det är ju rätt rimligt eftersom det kommer synas alldeles utmärkt. Tittar vi på den svaga tinkturregeln ser vi att även den följs, visserligen ligger färgerna rött och svart intill varandra där den svarta bocken stiger upp bakom den röda muren. Men att den svaga regeln tinkturegeln ändå följs beror på att den bit där de angränsar varandra är mycket mindre än de bitar som angränsar till fältet av guld.

För pälsverk och naturfärger fungerar den svaga tinkurregeln på samma sätt som den vanliga. Dessa tinkturer går precis lika bra att sätta bredvid färg som metall. Fält som består av ränder eller rutor (alltså ungefär hälften metall och hälften färg) får också läggas bredvid både metaller och färger.

Häroldsbilder

De linjer och färgfält som delar upp en sköld i flera områden kallas häroldsbilder. Namnet kommer av att det var härolderna som hade sakkunskapen om namn och utseende på häroldsbilderna. Nedan presenteras några av de vanligaste häroldsbilderna.

Lodräta snitt

x-kluven1

Kluven i svart och guld

I svart en post av guld

I svart en stolpe av guld

I svart en ginpost av guld

Två gånger kluven i svart, guld och rött

Tre gånger kluven i svart och guld

I svart två stolpar av guld

Kommentarer:
– En klyvning ger alltid två lika stora delar.
– Posten, ginposten och stolpen upptar ungefär en tredjedel av sköldens bredd. Om föremål endast ligger däri kan fälten bli något större. Om föremål endast ligger utanför kan fälten bli något mindre.
– Skillnaden mellan stolpe och två gånger kluven är att med en stolpe har man alltid två tinkturer och med två gånger kluven alltid tre tinkturer.
– När man klyver flera gånger och två färger upprepas behöver dessa bara nämnas en gång, det är då underförstått att de återkommer.

Vågräta snitt

x-delad1

Delad i rött och guld

I rött en ginstam av guld

I rött en bjälke av guld

I rött en stam av guld

Två gånger delad i rött, guld och blått

Tre gånger delad i rött och guld

I rött två bjälkar av guld

Kommentarer:
– Storlekarna på dessa fält fungerar enligt samma princip som för de lodräta, men på grund av att skölden är välvd i nederkanten blir det inte riktigt lika enkelt. För att inte nedersta fältet ska få för liten yta så låter man den gärna bli högre på bekostnad av de övriga fälten.

Diagonala snitt

x-styckad1

Styckad i blått och guld.

x-ginstyckad

Ginstyckad i blått och guld.

I blått en balk av guld.

I blått en ginbalk av guld.

Spetsformer


I purpur en spets av guld.	I purpur en störtad spets av guld.	I purpur en sinistervänd spets av guld.


Genom mantelsnitt delad i purpur och guld.	I purpur en sparre av guld.	Genom mantelsnitt två gånger delad i purpur, guld och rött.

Kombinationer


Kvadrerad i silver och blått.	Fyrstyckad i silver och purpur.	Gironnerad i silver och rött.


Schackrutad i silver och blått.	Snedrutad i silver och purpur.	Spetsrutad i silver och rött.


Kluven och två gånger delad i silver och blått.	I fält kluvet i silver och purpur en sparre av motsatta tinkturer.

Häroldsbilderna kan även kombineras med olika föremål. I bilderna av Ronny Andersen nedan förklaras hur man då blasonerar steg för steg.

Steg 1. Indelningen i fält: Styckad i…

Steg 2. Första fältets tinktur: Styckad i blått…
(Man börjar alltid uppifrån och från betraktarens vänster)

Steg 3. Föremål i första fältet: Styckad i blått vari en femuddig stjärna av silver…

Steg 4. Andra fältets tinktur: Styckad i blått vari en femuddig stjärna av silver, och silver…

Steg 5. Föremål i andra fältet: Styckad i blått vari en femuddig stjärna av silver, och silver vari ett blått georgskors.

Kontrollfrågor

Då var det återigen dags att testa kunskaperna!

1. Vilken/vilka färger kan man använda för att avbilda tinkturen silver?
A – Samma som metallen silver
B – Vitt
C – Ljusgrått
D – Mörkgrått

2. Vilken färg har en naturfärgad elefant?
A – Silver
B – Vit
C – Grå
D – Rosa

3. Vad innebär tinkturregeln?
A – Att föremål eller fält av färg ska ligga på färgfält
B – Att metaller ska ligga bredvid varandra
C – Att pälsverk ska ligga bredvid varandra
D – Att föremål eller fält av färg ska ligga på metallfält

4. Vilken/vilka av följande häroldsbilder delar upp skölden på tre olika ytor?
A – En bjälke
B – En stam
C – En spets
D – En sparre

5. Hur skulle detta vapen blasoneras?

A – Schackrutad i svart och silver, åtföljd av en post av guld och en ginpost av guld
B – Kluven i guld, schackrutad i svart och silver, och guld
C – I fält av guld, en schackrutad stolpe i svart och silver
D – Ett sånt här vapen får man inte skapa, det bryter mot tinkturregeln
E – Som en störtad taxibil i New York

6. Hur skulle detta vapen blasoneras?

A – I rött fält två sparrar av silver
B – Genom mantelsnitt fyra gånger delad i rött och silver
C – Genom mantelsnitt fyra gånger delad i rött, silver, rött, silver och rött
D – I rött fält två balkar av silver

Facit

1. Vilken/vilka färger kan man använda för att avbilda tinkturen silver?
A – Samma som metallen silver
B – Vitt
C – Ljusgrått

2. Vilken färg har en naturfärgad elefant?
(A – Silver, skulle fungera i en konstnärlig tolkning)
C – Grå

3. Vad innebär tinkturregeln?
D – Att föremål eller fält av färg ska ligga på metallfält

4. Vilken/vilka av följande häroldsbilder delar upp skölden på tre olika ytor?
A – En bjälke
C – En spets

5. Hur skulle detta vapen blasoneras?

C – I fält av guld, en schackrutad stolpe i svart och silver

6. Hur skulle detta vapen blasoneras?

A – I rött fält två sparrar av silver