Nya serafimersköldar 2019 – en symbolhandling för Sverige 

Traditionsenligt leddes Ordenskapitlet av kung Carl XVI Gustaf på Stockholms slott torsdagen den 25 april 2019. Vid mötet presenterades fem nya serafimersköldar av vapenmålaren Leif Ericsson.

Då Serafimerorden endast delas ut till utländska statsöverhuvuden och medlemmar av svenska Kungafamiljen blir motiven på sköldarna en mycket talande illustration och beskrivning av Sveriges relationer till andra länder. Sköldarna är också ett utmärkt historiskt dokument av heraldisk konst, symboler och emblem från hela världen.

Vapenmålarens viktigaste uppgift, och en av de svåraste, är att förvalta, utveckla och förnya denna unika samling av sköldar.Det har också varit en lång tradition inom Kungl. Maj:ts Orden att arbeta för bevarande och utveckling av heraldisk konst och heraldikernas frihet att tolka de heraldiska motiven i sin egen stil. Idag finns 878 färdiga sköldar som förvaras i Riddarholmskyrkan, undantaget de 95 för levande innehavare som visas i ordenssalarna och förvaras på Kungl. Maj:ts Orden. Endast fyra sköldar är omålade i väntan på att rätt förlagor skall bekräftas.

Det har blivit en modern tradition (sedan 2007) att nya sköldar presenteras i ett anförande vid ordenskapitlet där deras innehåll och motiv förklaras och beskrivs i detalj. Kommande text är ett utdrag från 2019-års anförandet.

Min uppgift som vapenmålare och konstnär är inte bara att visualisera eller skapa nya serafimersköldar. En konstnär ska inspirera och utmana till tanke och handling.

Det är också en ordensuppgift och visst är ett ordenstecken personligt, men Serafimerorden delas ut vid statsbesök som bevis på utbytet mellan länder och är ett uttryck för en ambition att detta utbyte ska frodas och utvecklas. Ordenstecknet blir därmed en symbolhandling som betyder lång mer än bara det personliga. Kungl. Maj:ts Ordens uppgift är att bereda och förmedla just denna symbolhandling.

Årets fem nya serafimersköldar är goda exempel på vad människor väljer som sina symboler och vad de ska representera. Även fast vi tittar på symboler från så skilda tider som 11/1200-tal fram till idag så finns där budskap som är enkla att förstå och som har gemensamma nämnare. Till exempel ser vi den kvinnliga runda och den manliga kantiga formen, trots att det är symboler som kommer från olika världsdelar, religioner och kulturer.

H.K.H. Prinsessan Adrienne, Hertiginna av Blekinge (nr 880)

Prinsessan Adriennes serafimersköld.

Prinsessan Adriennes sköld med hertiginnans landskapsvapen som går tillbaka till 1660, i blått en ek med fem ekollon, på vars stam tre kronor är uppträdda – allt av guld. Landskapsvapnet har ingen egentlig förklaring till vilken betydelsen som motivet har. Så sent som 1944 slogs det fast att lövverket eller trädet var en ek. Men med Karlskrona som stad och landskapets läge i landet så går tankarna osökt till skeppsbyggnad/fartyg och ”masten” (eken) med tre kronor, vilket känns naturlig som en symbol för det viktiga kustlandskapet. Antalet ekollon är inte fastslaget och varierar, men jag har valt antalet fem eftersom antalet kommuner i landskapet är fem. Serafimerskölden är målad med hertiginnans ordensband och den ovala kvinnliga sköldformen.

Hur var det nu med Sveriges tre kronor? Vad symboliserar de?  Svaret är både spännande och otydligt. Vi vet bland annat att redan på 1200-talet förekommer tre kronor i flera sigill och vapensköldar i Europa inte sällan förknippade med de ”tre kungarna” eller de ”tre vise männen”. Exempel på det ser vi på vapenskölden för Köln, Östangeln och för så väl Krakows biskop Jan Muskatas (1296) vars stift senare antog tre kronor i stiftvapnet.

För Sveriges del dyker kronorna upp i sigill och på mynt under 11-1200-talet men antalet kronor varierar under denna tid. Mycket tyder på att Magnus Ladulås hade tre kronor i sitt sigill men då som ”prydnader runt” Bjälboättens lejonsköld.  Ett så kallat kontrasigill (motiv på sigillets baksida) från år 1275 visar just detta. Allt tyder på att kronorna är symboler för kungamakten och bruket blir efter Magnus allt mer tydligt. Franska forskare har kunnat fastslå att år 1336 var symbolen för Sverige i blått tre kronor av guld ställda två över en. Detta eftersom man ser i en fris som kunnat dateras och som föreställer kardinaler och riken som möttes för att planera ett korståg. Motivet är grupperat med en kardinal och ett land, vilket också har gjort att forskarna kunde koppla kardinalen för Sverige till skölden för Sveriges kung Magnus Eriksson. Något senare så har Albrecht av Mecklenburg avbildats i en tavla med Sveriges tre kronor som sitt vapen.

Men vad betyder då Sveriges tre kronor? Utöver kopplingen till talet tre och de tre vise männen som var populära motiv under 1100 -1300-tal så har man spekulerat i om det är rikets omättliga tillgångar på berg, skog och vatten, eller till och med avgudabilder. Men den kanske mest seglivade uppfattningen är att kronorna representerar en del av riket Sverige eller kanske Kalmarunionens Sverige, Norge och Danmark och dess för innan Sverige, Norge och Skåne. Spännande fakta som skulle kunna tyda på att tre kronor står för en landsdel är det faktum att flera kungliga vapensköldar och riksvapen kombineras som tex. Norges och Folkungarnas vapensköldar i kombination med tre kronor som då skulle kunna tolkas som Svealand. Svaret på gåtan får vi kanske aldrig veta fullt ut men tre kronor är en av världens tydligaste symboler som många människor idag förknippar med Sverige.

H.K.H. Storfurst Boris av Ryssland (nr 521)

Storfurst Boris serafimersköld.

Tre kronor finns även i vapenskölden för Ryssland men betydelsen av dessa tre kronor känner jag inte till. Denna ommålning av Tsar Boris serafimersköld utnämnd 1897 målades 2019 enligt den stil som Rysslands vapensköldar framställdes på slutet på 1800-talet. Vapnet är krönt med imperiets krona och är en målning av Peter den stores tsarkrona som användes senast vid duman 1906.

Dubbelörnen har följt med sedan 1400-talet då Ivan den III tog den i sitt sigill. Skölden med Sankt Göran är däremot Moskvas stadsvapen enligt modell som var aktuell 1897. Dubbelörnen är en symbol som sannolikt kommer från romarriket och dess betydelse är många, några exempel är dubbelt ledarskap, manligt och kvinnligt ”en kraft större än örnen” och ”Den (örnen) som vakar mot väst och öst. Skölden målades först av Bengt Olof Kälde 2003 men pga. Käldes sjukdom togs beslut om att måla om skölden 2019.

Republiken Litauens President Dalia Grybauskaitė (nr 871)

President Grybauskaitės serafimersköld.

En annan av Europas äldsta vapensköldar med rötter  ifrån 400-talet är den Jagiellonska ättens vapensköld som bärs av ryttaren i Litauens riksvapen. (I blått ett patriarkalkors av guld). Ätten ärvde rätten till kronan i Polen och Litauen under 1400-talet och blev därför en del av Litauens riksvapen så som det ser ut i dag. President Dalia är Litauens första kvinnliga president och hennes serafimersköld målades med ledamotens ordensband och den kvinnliga ovala formen på riksvapnet. Den ovala formen har inte tidigare förekommit i serafimersköldar för Litauen.

”Vitys” eller ”den vite riddaren” även kallad ”förföljaren” lär ha förekommit redan på 1300-talet och där som sigill och motiv på mynt och fastslogs som riksvapen för Litauen 1992.  Vem är det då Vitus förföljer? Det är fienden! Även långt utanför rikets gränser för att de aldrig skall återvända.

H.M. Kung Abdullah II av Jordanien (nr 841)

Kung Abdullahs serafimersköld.

Jordaniens emblem har flera olika betydelser och är tydligt inspirerat från heraldiska formspråk. Men emblemet är per definition inte heraldiskt eftersom det saknas en vapensköld. Skölden i mitten är förvisso en krigarens sköld men i betydelsen av en traditionella arabiska kraftsymbol och är en kopparsköld med en chrysanthemumblomma. Emblemet beskrivs med 9 punkter:

1. Kunglig krona med fem armar och 5 lotusblommor som symboler för monarki och renhet.
2. Manteln eller ”vapentältet” symboliserar tronen och den röda utsidan står för offret eller folkets blod, slutligen det vita fodret (siden) står för renheten.
3. Två arabiska flaggor symboliserar det arabiska upproret, men det finns flera varianter med den Jordanska flaggan istället, vilket målades för Drottning Rania (2007) och även i denna serafimersköld. Notera att Jordaniens flagga har en vit sjuuddig stjärna i det röda fältet (som i detta motiv täcks av örnens vingar) som står för de sju verserna skrivna av Surat Al Faitha i Koranens första kapitel eller de arabiska folkens enighet.
4. Örnen är traditionellt avbildad som en Pilgrimsfalk som symboliserar kraft, värdighet och allsmäktighet. Den placeras sittande på en blå glob med vingarna utsträckta så att vingspetsarna vidrör flaggorna. Den blå globen står för religionen Islam över världen.
5. Den arabiska skölden (rund med en Chrysanthemum blomma) är placerad framför den blå globen.
6. Skölden av brons står för beskyddet av sanning och rätt. (traditionell arabisk symbol)
7. Traditionella arabiska vapen och kraftsymboler som spjut, svärd och pilbåge står för försvaret av nationen och folkets väl. Under skölden till vänster (dexter) placeras tre vetekvistar och till höger (sinister) tre palmblad. Symboler för fruktbarhet och goda skördar.
8. Al Nahda Ordens ordenstecken i gult band 1:a graden under skölden. Symboliserar suveränitet och värdighet av högsta rang och är Jordaniens motsvarighet till Serafimerorden.
9. Devisen som ligger över ordenstecknen är skrivet på arabiska med betydelsen: Vänster (Dexter): Abdullah Bin Al Hussein. Mitten: Konung av Hashemits kungarike Jordanien. Höger (Sinister): Som ber Gud om hjälp och framgång.

Serafimerskölden målas med Ordenskedjan infälld i vapentältet och med ordenstecken för Al Nadha Orden 1:a graden som ingår i emblemet för Jordanien. Motivet är målat efter förlaga från 2007 för att harmonisera med Drottning Ranias serafimersköld som målades samma år av Leif Ericsson. Serafimerskölden för Kung Abdullah II målades först av Bengt Olof Kälde 2003 men efter beslut så målades skölden om 2019.

Republiken Indonesiens President Joko Widodo (nr 877)

President Widodos serafimersköld.

I President Widodos Serafimersköld ser vi inte bara en variant på en örnlik ”Garuda” utan också exempel på manligt och kvinnligt. Precis som Thailand har Indonesien en ”bärare” eller ” Garuda” som bär fram nationens symbol, Pancasilen är de fem nationella ideologierna, och beskrivs alltid tillsammans och som oskiljaktiga med Garudan som bärare av skölden med de fem ideologierna, skölden har fem fält.

Det är ovanligt att serafimersköldar målas med ”sköldhållare” och i detta fall har jag valt att göra så eftersom Indonesien är mycket tydliga och konsekventa med att visa sitt Riksvapen med Garudan som sköldhållare. Garudan i Indonesiens fall är också mycket tydligt beskriven där antalet fjädrar har en betydelse; nämligen 1945-08-17 dvs. Indonesiens självständighetsdag. 45 fjädrar för året 1945 i Garudans huvud, 19 fjädrar för århundradet i stjärtfjädrarna, 17 fjädrar i vingpennorna för dag 17 och 8 fjädrar i stjärtpennorna för månaden augusti.

Ordet Pancasila kommer från gammal javanesiska och betyder ungefär ”Panca” fem och ”sila” principer. Skölden i sig är en kraftsymbol som står för nationens försvar och är i grunden fyra kvadrater i rött och vitt (nationens flagga) belagd med en svart hjärtsköld.  Mitt i skölden löper en linje av guld som visar ekvatorn som skär genom landet. De fem principerna är:

1. Den svarta skölden representerar naturen och tron på en skapande Gud. Den femuddiga stjärnan är frekvent förekommande i Asien och står för de fem huvudreligioner som finns i Indonesien – Islam, Kristendom, Hinduism, Konfucianism och Buddhism. Det tolkas även som symbol för den sekulära socialismen.
2. ”Kedjan” består av 17 länkar, 9 runda och 8 fyrkantiga, det motsvarar 9 kvinnliga och 8 manliga och ska representera den ”rättvisa och förnuftiga människan”
3. ”Banyan tree” är känt för sina rötter och grenar som lever både över och under jord. De symboliserar alla de många olika kulturer som skapat Indonesien.
4. ”Banteng tjuren”/eller ”Javanesisk vild tjur” är en symbol för demokrati.
5. Ris och bomull” Det är 17 riskorn och 5 bomullsfrön som representerar ”den sociala rättvisan” för hela Indonesiens folk. Dessa står även för fruktbarhet och rikedom.  Devisen överst skriven på gammal javanesiska: ”Bhinneka Tunggal Ika” betyder ungefärligen ”Enighet i olikhet.

Slutord

Precis som med alla nationella symboler så är de fyllda av innebörd och betydelse. Det kan vara svårt att leva upp till dessa symboler och principer. Ofta inser människan sina brister och tillkortakommanden. Men jag tror en sak är viktigare än andra och det är just symbolhandlingar. Något som visar att vi står för det vi säger, inkluderar och vill förmedla något mer.

Så nästa gång Sverige delar ut ett ordenstecken eller medalj så kom ihåg att det betyder mer än det personliga. Det är en symbolhandling för Sverige i tiden, liksom Sveriges ”tre kronor”.

Text och foto: Leif Ericsson

Kungl. Vapenmålare vid Kungl. Maj:ts Orden