Vapenprydda MC-knuttar

Den är artikeln skrevs 1998 av Carl-Axel Rydholm och har publicerats i Vapenbilden. Men vi tycker att den ändå har något som är värt att ta till sig så här kommer den igen

Kungälvs MC-klubb har i en skrivelse till Kungälvs kommun begärt tillstånd att på ryggen av sina medlemmars eskinnjackor bära Kungälvs kommuns vapen. Kommunerna brukar i regel inte neka sina kommuninnevånare att använda kommunens vapen, om det inte sker yrkesmässigt eller vid försäljning och annan ekonomisk vinning. Hur kommunen ställer sig i detta fallet var i skrivande stund inte klart.

Kungälvs vapen är intimt sammankopplat med Bohusläns vapen. När Bohuslän blev svenskt hade landskapet inget känt vapen. Troligtvis i samband med Karl X Gustavs begravning behövdes ett heraldiskt vapen och Bohuslän erhöll då helt hastigt Kungälvs vapen med ett borgtorn, som alla visste syftade på Bohus fästning. Vapnet beskrivs idag på följande sätt: I fält av silver en krenelerad röd fästning, försedd med ett krenelerat rött torn och två portar av guld med svarta gångjärn och lås samt åtföljt dexter av ett blått svärd och sinister av ett mot fästningen upprest blått lejon med tunga, tänder och klor av guld.

I hundratals år ända fram till 1951 har Bohuslän och Kungälv haft samma vapenbild. Då ändrade Kungälv sitt vapen. Man hade i jorden återfunnit Kungälvs medeltidssigillstamp, som nu förvaras i Göteborgs museum. Sigillet blev förlaga till Kungälvs nya vapen. För att uppnå en klar skillnad mot Bohusläns vapen har man lagt till en blå stam i stadsvapnet. Beskrivningen justerades till följande:

I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljt dexter av ett svärd och sinister av ett mot porttornet upprest lejon, allt rött.
Tänk om ändringen av Kungälvs vapen inte genomförts! Då hade de båda vapnen fortfarande varit lika och Kungälvs MC-knuttar hade måhända fått bära hela Bohuslän på sin rygg.