Det finns ingen som helst begränsning i rätten att ta sig ett eget släktvapen och sköld. Alla kan ta sig ett heraldiskt vapen. Du kan göra en sköld till dig själv (personligt vapen), eller så gör du den tillsammans med syskon och kusiner eller barn (då blir det ett släktvapen / familjevapen). Ja, till och med företag och organisationer kan ha ett heraldiskt vapen. Här berättar vi hur du gör, vad du ska tänka på och vem som kan hjälpa dig. 

En vapensköld säger inget annat än att ägaren tillhör en familj som fått sig förlänat eller själv har tagit sig ett vapen. Familjen kan vara adlig eller borgerlig.

Visste du att det första icke-adliga vapnet i Sverige är känt från 1300-talet och att mängder av de vapen du sett på husfasader och i kyrkor tillhör personer som inte alls är adliga. På 1600-talet var det nästan regel att en underofficer, tjänsteman i staten och präst hade ett vapen i sitt sigill. Även många bönder hade vapen, speciellt i Västsverige och extra vanligt bland dem som satt som nämndemän eller liknande.

Söker du en heraldisk konstnär?

Här finns en lista på verksamma heraldiska konstnärer

Detta ingår i ditt vapen

Ett vapen består av en sköld (obligatoriskt) och en hjälmprydnad (tillval, men näst intill obligatoriskt). Det är allt. Försök göra innehållet enkelt och tydligt men ändå talande. Försök undvika fler än två fält och fler än tre symboler, helst färre. och undvik gärna lejon och örnar som är heraldikens vanligast djur. Sannolikheten att någon annan haft ett liknande vapen som ditt är nämligen väldigt stor.

Motto/valspråk kan du ha om du vill. Vapenflagga i Sverige detsamma som din vapensköld målad på en kvadratisk duk. Badge (märke) förekommer inte i svensk heraldik, även om du självklart kan göra ett märke om du vill.

Läs mer här: Heraldik för nybörjare

 

 

Du tillhör (sannolikt) en borgerlig släkt

Vi heraldiker pratar ofta om adliga och borgerliga (ofrälse) vapen.  En borgerlig familj är en familj som inte är adlig, alltså nästan alla svenskar. Det har inget med stadens borgare att göra och det har inte heller något med dagens politiska landskap att göra. Ordet är heraldikens motsvarighet till borgerlig vigsel/begravning, alltså något som rör medborgaren. Uttrycket började användas under tidigt 1900-tal eftersom man redan då ansåg att begreppen o-frälse respektive icke-adlig var negativa begrepp. med det menade man att en att en person inte kan definieras utifrån vad de inte är, utan måste definieras utifrån vem man är. Det hade i och för sig gått lika bra att säga arbetarsläkt eller bondesläkt, eller rent av tjänstemannasläkt, men det blev borgerlig släkt för man ville ha ett gemensamt samlingsnamn för alla.

Så förutom de 25 000 personer som är medlemmar på Riddarhuset eller på annat sätt har ett papper på att de är adliga så är alla tio miljoner svenskar borgerliga.

Läs mer här: Svensk vapenrätt

 

Detta kan du ha ditt vapen till

Den tid då vapen målades på sköldar och baner är sedan länge förbi. Idag är användningen betydligt mer fredlig. Men vapnet är fortfarande ett varumärke och ska därför synas.

Exlibris i en bok passar det förträffligt eftersom du då kan få ditt vapen på många platser. Det blir säkert lite roligare att ärva någon av dina böcker om du har ett bokägarmärke i din samling. Dessutom är det lättare att göra heraldiska exlibris än många andra eftersom det bara är att lägga in vapnet och skriva namnet intill.

Vapnet kan även graveras på föremål i stället för namn eller monogram eller tryckas på visitkortet. Den mest etablerade användningen av heraldiska vapen är nog ännu sigill och dess modernare motsvarighet, stämpeln. Mer ovanligt är det att låta sy en flagg med det personliga vapnet men det förekommer trots allt.

Under medeltiden fram till 1700-talet målades vapen ofta på väggar, skulpterades i trä eller höggs ut i sten som dekoration. Detta bruk är idag sällsynt, till stor del beroende på den kostnad en sådan utsmyckning oftast medför. Men inte desto mindre är det ett bra sätt att pryda hemmet.

Läs mer här: Så används ett vapen

Rangtecken och det där andra runt omkring skölden

Adliga och offentliga vapen har i regel någon form av tecken runt skölden. En del av dessa är rangtecken, annat är konstnärlig utsmyckning som inte betyder något. Vad som är vad kan vara svårt att läsa ut för den oinvigde. Men det finns några tumregler.

• Är det en krona med och denna ligger på skölden eller direkt på hjälmen är det en rangkrona. Då visar den ägarens rang, exempelvis att det är en stad och inte en köping eller by (murkrona), eller att ägaren är kung, prinsessa, greve, baronessa eller obetitlad adel.
• Är det flera hjälmar är det alltid ett kungligt eller högadligt vapen.
• Finns det en hjärtsköld (liten sköld i mitten av vapnet) är det ett kungligt eller högadligt vapen, och hjärtskölden är släktens egentliga vapenmärke.

För enkelhets skull bör du därför undvika all form av dekoration när du gör ditt första vapenförslag. Fokusera på innehållet och vänta med dekorationen.

Läs mer här: Adel och rangtecken 

 

Tack, Thomas Falk, för att du delar med dig av mallar.