Ett nytt vapen kan inte juridiskt registreras på ett heraldiskt tillfredsställande sätt. Det går att anmäla en vapenbild till Patent- och Registreringsverket men det är en omständlig procedur som inte är alltför tillförlitlig. Nackdelen är främst att kännedomen om ett nytt vapen inte kommer andra heraldikintresserade till del. Det kan därför hända att någon annan tar sig ett vapen som enligt PRV skiljer sig från ett redan existerande vapen men som enligt heraldiker endast är en brisering av ett äldre släktvapen.

Ett säkrare sätt att skydda sitt vapen från intrång är att låta publicera det i en heraldisk publikation. Detta ger inget juridiskt skydd utan är mer en fråga om god ton. Däremot ger en publicering ett datum där vapnets förekomst har blivit känd. På detta sätt kan heraldiker och andra intresserade få del av nya och gamla vapens existens. Vid en ”tvist” där två snarlika eller identiska vapens ägare behöver bestämma vem som var först, är detta datum avgörande. Den som har det äldsta vapnet ”vinner”. För att göra den här proceduren lättare att överblicka har vi i Svenska Heraldiska Föreningen dels inrättat Svenskt Vapenregister, SVK, dels skapat databasen Källan.

Vad som registrerar och vad som inte gör det

• Svenskt vapenregister godkänner sedan 2007 endast vapen som en grupp experter, svenska vapenkollegiet, bedömer hålla en bra heraldisk kvalitet OCH är unika inom kulturområdet Norra Europa.
• Databasen Källan tar in alla vapen som de kan upptäcka har förts i Sverige. Källan gör inte anspråk på att ge vapenrätt utan finns för att vi alla ska se vilka vapen som någon anser sig ha fört. Källan är alltså en källa för vapenidentifikation, men inte en registrering.
• Vår webbrulla och matrikel är däremot INTE en registrering av vapen. Här tar vi in vapen som respektive medlem säger sig föra och som vi inte har någon uppenbar anledning att ifrågasätta. Det betyder att 99% av alla anmälda vapen tas med här. Bara en handfull vapen har hittills fått nej av vår härold.
• Skandinavisk vapenrulla är en publikation som sedan 1963 visar upp nordiska vapen. Numera är Societitas Heraldica Scandinavica dess huvudman. Detta är Nordens finaste vapenrulla och här finns också många svenska vapen.
• Vapenbilden tar sedan 2007 inte in nya vapen som inte har godkänts av Svenska vapenkollegiet eller Skandinavisk vapenrulla. Innan dess publicerades däremot något som kallades ”Nya vapen”. De föregicks inte av granskning så dessa vapen ska endast ses som en publicering av uppgivna släktvapen, inte att personen har fått dem ”godkända”