Alliansvapen med två stamvapnen av
t.v. maken av släkten Trolle och t.h. makan
av släkten Gøye. Teckning: Jan Raneke
Alliansvapen används nästan uteslutande av makar eller sambor som vill visa sin gemenskap, men de kan även användas av affärskompanjoner, vänner eller andra partnerskap.
Idag brukar makar sammanställa sina vapen under var sin hjälm. Mannen står till vänster och kvinnan till höger från åskådaren sett. Förr var det vanligt att makarna förenade sina sköldar under mannens rangkrona eller hjälm men aldrig tvärtom. Det var då också otänkbart att sambor eller fästefolk skulle ha ett alliansvapen eftersom de inte var gifta och således inte sågs som ett äkta par i samhällets ögon. Idag är sambor och andra par fullt likställda med äkta makar.
Greve Trolle-Bonde och von Arnold alliansvapen under hans
grevliga krona, eftersom kvinnan följer mannens rang.
Teckning: Jan Raneke
I courtoisie. Den artiga heraldiken vill att mannens vapen om möjligt ska luta sig mot kvinnans när det framställs i alliansform. Även hjälmen vrids då mot sinister istället för rakt fram eller mot dexter. Det händer ofta att även sköldens innehåll vrider sig mot kvinnan istället för att visa henne ryggen. Det är alltså rätt att spegelvända skölden. Courtoisie används även när vapen målas som exlibris eller när de ska framställas på en kyrkovägg. Vapnet ska då vända sig mot bokens innehåll respektive altartavlan, det vill säga mot sinister.
Jesper Wasling