Christer Bökwallks timbrering som notarius publicus i
Skanör-Falsterbo. Fält 1 är ett ämbetsvapen för en notarius
publicus. Släktvapnet finns i fält 2 och 3 medan fält 4 visar
staden Skanör-Falsterbo. Teckning. Jan Raneke.
Det finns ämbeten där innehavarna är så förknippade med verksamheten att särskilda timbreringar skapats. I Sverige förekommer den här typen av ämbetsvapen främst inom kyrklig heraldik.
En biskop i Svenska kyrkan har stiftets vapen i det första och det fjärde fältet och sitt eget i det andra och det tredje. Det här är det egentliga ämbetsvapnet. Biskopens sköld har också en särskild timbrering. Det är mitran som ligger på skölden och kräklan bakom. Ärkebiskopen och biskopen i det tidigare ärkestiftet Lund har dessutom en korsstav. Det har funnits förslag på timbreringar för övriga prästerskapet liksom det finns timbreringar för prästerna i de katolska och anglikanska kyrkorna, men inget har ännu beslutats.
En biskop i Svenska kyrkan har en mitra på
skölden och en kräkla bakom. Korsstaven används
bara av ärkebiskopen och biskopen i Lund
(här Christina Odenbergs vapen från 1997).
Teckning: Jan Raneke
Bland hovets personal har riksmarskalken en personlig timbrering. Inom statsförvaltningen förekommer inga timbreringar för ämbetsmän, inte heller har svenska officerare några heraldiska märken som anger grad eller rang. Däremot har flera myndighetsvapen timbreringar.
Sveriges riksmarskalk har sin sköld över två
riksmarskalkstavar. Om riksmarskalken också är
ordenskansler kan den ena staven bytas ut mot
Serefimerordens kanslerstav.
Teckning: Sven Sköld
Privata timbreringar. Ordenssällskap och föreningar kan ha timbreringar för sina styresmän och förtroendevalda. Deras utformning kan variera; några klassiska symboler är ordförandeklubba, nycklar (kassör), fjäderpenna (sekreterare), svärd (ceremonimästare), stavar (ceremonimästare eller härold) och kors.
Jesper Wasling
Registrera ditt vapen i Svenskt Vapenregister
