Fanan och flaggan har sin givna plats inom heraldiken. En fana skiljer sig från en flagga genom att den är fäst vid en stång och endast finns i ett exemplar.
Flaggan är i regel en massprodukt som hissas på en flaggstång, hängs från en vägg eller sveps omkring en kista.
Lars C Stolt har avbildat sitt vapen
på en trumpetfana för att visa
sitt intresse för militärmusik.
Teckning: Sven Sköld
Vapenflaggor är kvadratiska. Om ett sköldemärke används som flagga kallas den för vapenflagga. Flaggduken är ofta kvadratisk och sköldemärket fyller ut hela duken. Sedan senmedeltiden har det funnits en tradition där hela vapnet inklusive hjälmprydnad eller rangkrona är avbildat på en rektangulär, ofta vit flaggduk. Den sistnämnda varianten motarbetas idag av många heraldiker eftersom den anses bryta mot svensk heraldisk sed.
En fana kan användas i stället
för en sköld, som här Lundgrens
vapen. Teckning: Magnus Bäckmark
Vapenflaggor ser man ofta vid stadshus eller på torgen runtom i landet. En numera populär version av vapenflaggan är den rektangulära flaggan där vapnet endast tar upp en kvadratisk yta längst upp eller längst ner på tyget. Det förekommer ofta längs städernas paradgator.
Ett banér är i princip samma sak som en fana men ordet används företrädesvis om medeltida flaggdukar.
Jesper Wasling
Registrera ditt vapen i Svenskt Vapenregister
